Erfarenheter från praktik med peer-learning

Publicerad: 06.03.2025 / Blogg / Publikation

Finland har brist på utbildad personal inom vården. Hälften av utbildningen ska ske i direkt patientkontakt. Antalet studeranden ökar medan praktikplatserna minskar. Kunde peer-learning lösa problemet och utveckla det studentstyrda lärandet i praktikerna?

Den här bloggtexten är publikationens originalversion. Det finns även en finsk översättning av publikationen. 

Antalet nybörjarplatser för vårdutbildningar i Finland ökades år 2020 med 17% och fler studerande inledde sin vårdutbildning än året innan. År 2022 ökades antalet nybörjarplatser på högskolenivå ytterligare trots att 10% av studieplatserna från de två tidigare åren förblev outnyttjade. (Statsrådet, 2021) Finansieringsmodellen för högskolor uppmuntrar till att öka antalet studeranden som utför sina studier inom utsatt tid, dvs. 3,5 år för sjukskötarutbildningen (Utbildnings- och kulturministeriet, 2024). EU-direktiv för sjukskötares grundutbildning ställer kravet att hälften av 180 studiepoäng bör avläggas i direkt patientkontakt (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013).

Den 1.3. 2023 publicerade Keva Extern länk (f.d. Kommunernas pensionsförsäkring) en nyhet om kommunernas arbetskraftsprognos, där en slutsats var att det år 2021 saknades 8000 sjukvårdare i Finlands kommuner. Två år senare år 2023, saknades 16 600. Endast i Nyland saknades 6000 personer. Bristen på yrkeskunnig personal har medfört att man ökat antalet studieplatser för att lösa problemet. Detta skapar ett nytt problem eftersom det inte finns handledare på praktikplatserna för ett ökat antal studerande och det blir en fördröjning i utexamineringen av ny personal till vårdsektorn. 

I en förfrågan som gjorts bland hälsovårdare, som handleder studeranden inom mottagningsverksamhet, om hur de upplever sin egen kompetens som handledare, lyftes det fram en önskan om mera stöd från läraren. Framför allt önskades stöd då det gäller att diskutera målsättningar för praktik och att ge feedback i mera utmanande situationer. Detta tyder på att det skulle behövas ett starkare samarbete mellan högskolorna och praktikplatserna. (Mäenpää, T & Vuori A 2023)

På Arcada har vi inom ramen för kompetensutveckling varit intresserade av att hitta lösningar som kunde föra samman Arcadas pedagogiska policy (Yrkeshögskolan Arcada 2023) med att lösa problemet med bristande antal praktikplatser, utan att öka på belastningen för den vårdpersonal som ska handleda studerande. Peer-learning i form av modul- och parpraktik kunde ge fler praktikplatser utan ökat behov av handledare. Tanken ledde till en litteraturöversikt om studentstyrt lärande inom verksamhetsförlagd undervisning (VFU, i Finland används begreppet praktik). Resultatet som framkom i litteraturöversikten stöder visionen om att denna modell behöver utvecklas och implementeras. (Ekman et al 2021) Utgående från detta resultat gjordes en projektplan och finansiering erhölls från Svenska Folkskolans vänner och Konstsamfundet. Projektets syfte är att göra en processbeskrivning för praktik enligt peer-learning modellen och en manual för både studerande och handledare. Detta görs tillsammans med arbetslivet vilket samtidigt utökar och fördjupar samarbetet med olika aktörer.

Under de senaste läsåren har vi haft förmånen att få samarbeta med olika aktörer för att prova på både modulpraktiker på sjukhusavdelningar och parpraktik både på avdelningar och inom mottagningsarbete. I modulpraktikerna jobbar studeranden inom en egen studerandemodul, där de har ansvar för en särskilt avsatt del av avdelningen med hjälp av handledare som fungerar som mentorer. På parpraktiken jobbar studeranden som ett arbetspar med stöd av en handledare som mentor. Klienterna väljs ut på basen av studerandens kunskapsnivå och målsättningarna för praktiken. Studerandena får tid att planera vården för sina klienter och planen godkänns av handledaren. Målsättningarna för studerandena blir mer krävande under praktikens gång, då deras kunskaper och färdigheter ökar. (Brodin, 2025)

Erfarenheter från praktikerna

Feedback och erfarenheter kring peer-learning som handledningsmodell samlades in i form av studerandes egna reflektioner. Under handledningsdiskussionerna samlades även muntlig feedback kring studerandens och handledares erfarenheter. Utöver detta gjordes en fokusgruppintervju med en grupp studerande i slutskedet av deras studier. 

Både studeranden och handledare säger att det är viktigt att vara insatt i hur praktikmodellen fungerar för att praktiken skall bli lyckad. Studeranden upplever att det känns tryggt och ger möjligheter att jobba mer självständigt då det finns en studerandekollega att jobba med. Studerande upplevde ett stöd också i sin professionella språkutveckling. De studerande som upplevde sig ha ett svagare språk fann en trygghet i att ha en studerandekollega med goda språkkunskaper som stöd. 

Under piloteringen märkte man att det kan vara bra att under den första veckan av praktiken ge studeranden möjlighet att bekanta sig med enhetens rutiner och arbetsmetoder genom att följa en vårdare i arbetet för att sen börja jobba vidare i par eller grupp. Studerandena upplevde att de fick mer feedback än under tidigare praktiker med traditionell handledning och lärde sig hur man ger positiv och konstruktiv feedback samt reflekterar. 

Studerande lyfte fram att då man inte hela tiden följer en egen handledare kan det skapa en lucka i kunskapsutvecklingen. Tyst kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap som överförs från handledare till studerande blir delvis borta eller kräver en annan typ av insats för att överföras. Modellen kan kännas resurskrävande, om processen för praktiken är otydlig och handledarna upplever att de måste följa sina studeranden hela tiden. Studerandena nämner också att det finns en risk för att de i synnerhet i slutet av studierna upplevs som extra arbetskraft på enheten och då kan handledningen och inlärningen bli lidande. 

För en lyckad praktik förutsätts en god kommunikation mellan alla parter. Studeranden behöver våga kommunicera med varandra för att kunna ge kollegialt stöd och fördela arbetet jämnt mellan sig. Handledarna behöver kunna lita på att studeranden frågar om de känner sig osäkra. Modellen kan bli resurskrävande om handledarna upplever att de måste följa sina studeranden hela tiden. Handledarna önskar sig också stöd i handledningsprocessen både av kollegor och handledande lärare. Praktikplatsen behöver vara insatt i hur praktikmodellen fungerar, så att det går att förbereda praktiken för studeranden så att det är möjligt att uppnå praktikens målsättningar. 

De erfarenheter som piloteringen hittills har gett motsvarar de resultat som vår tidigare litteraturöversikt (Ekman et al 2021) samt annan tidigare forskning inom området har hämtat fram. Tidigare forskning visar betydelsen av att känna till vad peer-learning är samt betydelsen av stöd för implementering av praktikhandledning enligt denna modell (Dyar 2022). Fördelarna med peer-learning är också kända, det ökar trygghetskänslan, studerandens självständighet och ansvarstagande samt främjar en djupare inlärning (Brodin 2025). Studeranden lär sig att diskutera och reflektera samt koppla den teoretiska kunskapen till praktik. Modellen förväntas ge studerandena stöd i den professionella utvecklingen och kommande yrkesroll, samt färdigheter för teamarbete. (Bengtsson et al 2013) Studerande finner modellen både stimulerande och utmanande de upplever att den stöder utvecklingen av yrkesidentiteten och den kliniska kompetensen. Detta får också stöd av handledarna som upplever att modellen främjar studerandes initiativförmåga och ansvarstagande vilket syns som ett bättre självförtroende och förmåga till självständigt agerande. (Jassim et al 2022)

För praktikplatserna kunde detta vara ett resursvänligt sätt att handleda studerande då modellen minskar arbetsbelastningen för vårdare som handleder studeranden. ​

Vidare utveckling

Nästa steg i projektet är att analysera den feedback vi har fått från både studerande och samarbetspartners så att vi kan utveckla processmanualen för praktik med peer learning som modell. En första version av en manual har testats under läsåret 2024 - 2025. På basen av feedbacken har manualen fungerat som hjälpmedel för praktikprocessen både för handledare och studerande. Förbättringar behöver göras främst med fokus på förberedelser innan praktiken, läranderesultat och uppföljning av dessa.

Vi kommer även att utöka vårt samarbete med fler aktörer för att utveckla peer-learning i klinisk praktik inom hälso- och socialvården. Genom att öka på antalet praktikplatser för våra studerande med hjälp av denna handledningsmodell, kan vi bidra till att studerande slutför sina studier inom utsatt tid och på det sätt svara på arbetslivets behov av utbildad vårdpersonal. Som en svenskspråkig utbildningsaktör vill vi också stöda de svenskspråkiga tjänsternas tillgänglighet inom hälsovården. Samtidigt vill vi stärka det självstyrda lärandet samt implementera handledningsmodeller som kan bidra till djupare inlärning.

Jessica E. Silfver, Barnmorska HYH, Lektor i vård

Maria A. Appelroth, Förstavårdare HYH, Utbildningsansvarig lektor

Petra A.M Ekman, Hälsovårdare HYH, Lektor i hälsovård

Källor

Bengtsson, M., Stenberg, M., & Carlson, E. (2013). Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning: peer learning och patientfokuserad handledning. Högre utbildning, 3(1), 53–56. https://doi.org/10.23865/hu.v3.826 Extern länk

Brodin, Helena (red.) (2025) Karolinska Institutet, 12.2.2025 Bakgrund – Peer learning https://medarbetare.ki.se/utbildningsstod/undervisning-och-larande/pedagogik-i-vil/peer-learning-guiden/bakgrund-peer-learning Extern länk

Dyar, Anna (2022). Peer learning on clinical wards: supervision, student activities and the learning environment. [Karolinska Institutet. Thesis]. https://hdl.handle.net/10616/48283 Extern länk 

Ekman, P., Karbin, D., Sjölund, T., Stockmann- Broo, C. (2021). Studentstyrt lärandepraktik inom vårdutbildningen. I Kiukas, C., Ståhl, T., Tigerstedt, C., Haldin, D. (2021). Utforskning av pedagogisk praktik - en drivkraft för framtidens Arcada. Arcada Publikation 2/2021, 89–97.

Europaparlamentets och rådets direktiv (2013/55/EU) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32013L0055&from=EN Extern länk hämtad 3.3.2023

Keva, (1.3.2023), Kommunernas arbetskraftsprognos: Bristen på sjukskötare fördubblades på två år. https://www.keva.fi/sv/nyheter-och-artiklar/kommunernas-arbetskraftsprognos-bristen-pa-sjukskotare-fordubblades-pa-tva-ar/ Extern länk

Mäenpää, T. & Vuori, A. (2023). 4.12.2023 Laadukas harjoittelukokemus edellyttää tukea ohjaajalle. HAMK Unlimited Professional. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231123148697 Extern länk

Statsrådet (20.12.2021) Korkeakoulujen aloituspaikkoja lisätään vuodelle 2022 noin 2300: lla https://valtioneuvosto.fi/-/1410845/korkeakoulujen-aloituspaikkoja-lisataan-vuodelle-2022-noin-2-300-lla?languageId=sv_SE Extern länk

Stenberg, M. & Carlson, E. (2015) Swedish student nurses’ perception of peer learning as an educational model during clinical practice in a hospital setting—an evaluation study BMC Nursing, 14:1. https://doi.org/10.1186/s12912-015-0098-2 Extern länk 

Jassim, T., Carlson, E. & Bengtsson, M. (2022) Preceptors’ and nursing students’ experiences of using peer learning in primary healthcare settings: a qualitative study. BMC Nurs 21, 66. https://doi.org/10.1186/s12912-022-00844-y Extern länk

Utbildnings- och kulturministeriet, (11.4.2024), Nya finansieringsmodeller för högskolorna, Pressmeddelande, https://okm.fi/sv/-/nya-finansieringsmodeller-for-hogskolorna Extern länk

Yrkeshögskolan Arcada, (2023), Pedagogisk policy. https://www.arcada.fi/sites/default/files/2023-05/Pedagogisk%20policy_fastst%C3%A4lld%2020221212.pdf 

Vikten av att ha ett hälsosamt förhållningssätt till sitt spelande

Att spela videospel är en av världens mest populära fritidsaktivitet, som utövas av ungefär 3,1 miljarder människor i världen (Exploding topics, 2023; ESA, 2021). Videospel är en skärmbaserad aktivitet som kan jämföras med andra typer av aktiviteter såsom att se på TV eller användning av en smarttelefon. Dessa typer av aktiviteter associeras med långa stillasittande perioder i människors vardag vilket i sin tur leder till fysisk inaktivitet (Tholl et.al. 2022).

Kategori: Publikation