Finländska fysioterapeuters möjligheter till kontinuerlig yrkesmässig utveckling

Enligt Finlands lagstiftning har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en skyldighet att upprätthålla och utveckla de färdigheter och kunskaper som yrket kräver. Målet med lagstiftningen är att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och sjukvården. (Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 28.6.1994/559)

Skyldigheten i fråga om yrkesmässig utveckling gäller inte bara yrkesutövaren, utan arbetsgivaren är också skyldig att följa med och skapa förutsättningar för den anställda att utvecklas yrkesmässigt. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård beviljar efter avklarad grundexamen tillstånd att få arbeta som legitimerad fysioterapeut. (Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 28.6.1994/559)

Tidigare forskning har visat att yrkesutövare mer aktivt deltar i vidareutbildningar ifall lagstiftningen kräver en viss mängd genomförd fortbildning än om deltagandet är frivilligt (Landers et.al. 2005). Arbetsgivare till fysioterapeuter som arbetar inom företagshälsovård är skyldiga att se till att fysioterapeuterna deltar i kompletterande utbildningar i tillräcklig utsträckning, dock minst vart tredje år (Lag om företagshälsovård 21.12.2001/1383). Övriga fysioterapeuter, oavsett om de arbetar inom offentlig sektor eller privat, har inte något konkret krav på hur ofta de måste delta i t.ex. utbildningar utöver att de är skyldiga att upprätthålla och utveckla sina kunskaper enligt vad yrket kräver (Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 28.6.1994/559).

Fysioterapeuter har möjlighet att ansöka om benämningen specialistkompetens eller certifierade inom specifika områden från Suomen Fysioterapeutit – Finlands Fysioterapeuter ry (Fysioterapian erikoisasiantuntija 2022). Utöver detta register följs inte fysioterapeuters yrkesmässiga utveckling upp på ett nationellt plan (Opetus- ja kulttuuriministeriö & Sosiaali- ja terveysministeriö s. 30–31). Det finns alltså inte  några officiella uppgifter över om och hur fysioterapeuter i Finland upprätthåller sin yrkesmässiga kunskap. 

Den här bloggtexten, som utgör en del av det masterarbete som Edit Azad skrivit vid Arcada, svarar på frågan hur fysioterapeuter i Finland upplever sina möjligheter till kontinuerlig yrkesmässig utveckling. Data samlades in genom en webbenkät.

Möjligheter till yrkesmässig utveckling

Som grund för enkäten användes en motsvarande studie som utförts i Sverige (Chruzan-der & Fridén 2022) och som sedan omarbetades för att passa förhållandena i Finland. Enkäten distribuerades av Finlands fysioterapeuter rf, som lade ut information om enkäten, inklusive länk till denna, i sitt medlemsbrev. Utöver detta fanns information om enkäten på sociala medier (bl.a. Facebook-grupperna Fyssarit ja Lekurit pch Tehy kuntoutusalan verkosto). Enkäten kunde besvaras under två veckor hösten 2023. Under tidsperioden besvarades enkäten av 97 fysioterapeuter vilket gör att resultatet kan ses som riktgivande för fysioterapeuter i Finland.

Företagare i fysioterapibranschen upplevde sig ha den bästa möjligheten att upprätthålla sin yrkesmässiga kunskap. De upplevde även i högst grad att det lönar sig (positiv inverkan på lön, ansvar eller arbetsuppgifter) att vidareutbilda sig och att de har en arbetsplatskultur som uppmuntrar till kontinuerligt lärande. Samtidigt kommenterade företagarna att de själva bär ansvar för sin yrkesmässiga utveckling, som därmed är beroende av den egna orken och budgetanvändningen. 

Laadukasta ammatillista osaamista on saatavissa aika hyvin. Tosin kustannukset ja ajankäyttö saatta-vata vaikeuttaa tai jopa estää jatkuvaa oppimista. - Företagare

Anställda var i regel mer negativt inställda än företagarna till sina möjligheter att upprätthålla sin yrkesmässiga kunskap, till ifall det lönar sig med yrkesmässig kunskapsutveckling och till hur uppmuntrande deras arbetsplatskultur är. Här ser man även att anställda hos privata aktörer i regel upplever sig ha bättre möjligheter än de som är anställda av offentliga aktörer. Nästan hälften av alla anställda hade även själva bekostat externa utbildningar. Vissa av dessa hade bekostat sådana utbildningar som inte berörde deras nuvarande arbetsuppgifter, medan andra hade bekostat utbildningarna p.g.a. att de upplevde sig behöva kunskapen men arbetsgivaren inte bekostade dem. Många kommenterade kostnaderna för de externa utbildningarna, som i vissa fall anses vara för höga.

Palkka on niin pieni, että hirveästi ei pysty omakustanteisesti ostamaan koulutuksia. On myös vai-kea arvioida, että mitkä koulutukset olisivat oikeasti hyödyllisiä. Koulutusten järjestäjiäkin on niin moneen junaan ja aina ei voi olla varma siitä ovatko kouluttajat oikeasti perehtyneet aiheisiin vai opettavatko vain asioita, jotka ovat kokeneet hyviksi. – Anställd inom offentliga sektorn

Fysioterapeuter i Finland ansåg sig ha bäst möjligheter att hålla sig ajour med kunskapsutvecklingen genom att läsa litteratur, gå kurser, ha tillgång till databaser och delta i fortbildningar på arbetsplatsen. Samtidigt bedömdes tillgången till vetenskapliga artiklar och databaser vara låg i förhållande till hur viktiga de ansågs vara för yrkesutövningen. Det kom in kommentarer om att nationella riktlinjer är viktiga men att de inte är speciellt bra tillämpade för rehabilitering. 

Hoitosuositukset ovat tärkeitä ja hyviä, mutta kuntoutusalan ammattilaisen niistä saatava tieto ei riitä itse kuntoutuksen toteutukseen, vaan siihen tarvitaan lisäkoulutuksia / ammattilista kirjallisuutta tai artikkeleita / ammatillista keskustelua. - Företagare

Den 1 april 2024 trädde en ny förordning gällande fortbildning för social- och hälsovårdspersonal i kraft. Denna säger att välfärdsområdena och dess privata tjänsteproducenter är skyldiga att se till att de anställda fortbildas i tillräcklig utsträckning och att fortbildningen grundar sig på en plan som följs upp. Planen ska både se till personalens individuella behov och till yrkesgruppens. (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024).

Mot bakgrund av den nya förordningen (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024) och det faktum att en tidigare studie (Huuskola 2020) har visat att brist på uppföljning är en aspekt som förhindrar möjligheten till kontinuerlig yrkesmässig utveckling är det oroväckande information att endast 26,2 % av de anställda inom välfärdsområdena (inräknat Helsingfors stad och HUS) uppgav att det hösten 2023 fanns en plan för deras yrkesmässiga utveckling. Därtill uppgav endast 14,3 %, dvs. drygt hälften av dem som har en plan, att planen följdes upp på ett adekvat sätt.

Sammanfattning

Fysioterapeuter i Finland har en hög yrkesstolthet där inte en enda uppger att yrkesmässig utveckling inte skulle vara viktig för dem. De ser många möjligheter att utveckla sitt yrkesmässiga kunnande och motiveras av möjligheten att kunna erbjuda bättre vård. Samtidigt dras motivationen ner av att ökad kunskap inte korrelerar med högre lön. Problem som lyfts fram är kostnader och att tvingas lägga egen tid på sin utveckling då arbetsgivaren inte alltid erbjuder möjligheten på arbetstid. På samhällelig nivå skulle det vara bra att se över de nationella riktlinjerna och utarbeta dem så att de även stöder yrkesverksamma inom rehabiliteringen. En annan fråga som skulle vara viktig att utreda vidare är varför anställda, speciellt inom offentliga sektorn, har en sämre upplevelse än de övriga med tanke på att vi även i framtiden i Finland behöver personal inom den offentliga sektorn. Det som främst behöver åtgärdas är dock det faktum att drygt två tredjedelar av fysioterapeuterna inom välfärdsområdena i dagens läge inte uppger att de har en plan för sin yrkesmässiga kunskapsutveckling, vilket sedan den 1 april strider mot lagstiftningen.

Svaren som kom in var engagerade och visar på att ämnet berör många. Masterarbetet som bloggen baserar sig på: Finländska fysioterapeuters möjligheter till kontinuerlig yrkesmässig utveckling: En enkätstudie, finns att läsa på Theseus. Hoppas masterarbetet kan vara som grund för diskussion om fysioterapeuters möjligheter till utveckling, så att vi även i framtiden har fysioterapeuter i Finland som har möjlighet till kontinuerlig yrkesmässig utveckling utifrån de behov som finns för kvalitativ rehabilitering och arbetsork.

Edit Azad, fysioterapeut, masterstuderande, Yrkeshögskolan Arcada
Ira Jeglinsky, överlärare i rehabilitering, Yrkeshögskolan Arcada
Åsa Rosengren, överlärare i socialt arbete, Yrkeshögskolan Arcada
 

Källor

Chruzander, C. & Fridén, C., 2022, Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande: En enkätundersökning genomförd i september 2021, Fysioterapeuterna, Stockholm

Fysioterapian erikoisasiantuntija, 2022, Suomen Fysioterapeutit Tillgänglig: https://www.suomenfysioterapeutit.fi/wp-content/uploads/2022/10/Fysioterapian_Erikoisasiantuntija_kriteeristo_2022.pdf Extern länk Hämtad: 6.2.2023

Huuskola, S., 2020, Terveydenhuoltohenkilöstön jatkuvaa ammatillista kehittymistä edistävät ja estävät tekijät: systemoitu kirjallisuuskatsaus Tillgänglig: https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202001301842 Extern länk Hämtad: 6.4.2024

Lag om företagshälsovård 21.12.2001/1383, FINLEX Tillgänglig: https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20011383 Extern länk Hämtad: 1.5.2024

Lag om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården 28.6.1994/559, FINLEX Tillgänglig: https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1994/19940559 Extern länk Hämtad: 17.2.2024

Landers, M.R., McWhorter, J.W., Krum, L.L., Glovinsky, D., 2005, Mandatory Continuing Education in Physical Therapy: Survey of Physical Therapists in States With and States Without a Mandate, Physical Therapy, Volume 85, Nummer 9, s. 861–871

Opetus- ja kulttuuriministeriö & Sosiaali- ja terveysministeriö, 2022, Kuntoutuksen koulutuksen ja tutkimuksen kehittämisfoorumi: Kuntoutuksen koulutuksen tilannekuva 12/2021Tillgänglig: https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/90d774f1-6f16-4b5f-881b-709dac418d75/c739a5b2-7c3a-4887-b454-6d34967bad14/RAPORTTI_20220201061618.pdf Extern länk Hämtad: 24.2.2023

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal 57/2024, FINLEX Tillgänglig: https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2024/20240057 Extern länk Hämtad: 22.2.2024