Inom projektet "CASSIOPEIA – soCial ASSIstive robOts dePloyEd in the service professIons" har vi i samarbete med Folkhälsans seniorhem i Brunakärr under våren 2023 introducerat, designat, implementerat och studerat hur en social robot kan nyttjas inom äldreomsorgen. Syftet med detta blogginlägg är diskutera hur en robot tas emot av vårdare och klienter samt lyfta fram eventuella meningsfulla uppgifter för en robot i miljön.
Då människan berörs av stora och svåra samhälleliga kriser så som t.ex. den globala uppvärmningen, är det vanligt att vi känner oss utom kontroll. Vi blir mer och mer medvetna om komplexiteten och behovet att främja och arbeta med hållbarhet. Men var börjar man? Hur hjälper lilla jag till? Spelar det över huvud taget någon roll vad jag gör då det finns massvis av större bovar?
Enligt THLs senaste undersökning ”hälsa i skolan” känner var fjärde flicka i grundskolan sig ensam och 30% upplevde måttlig till svår ångest (THL, 2021). Ungdomsbarometern (2022) visar att de ungas psykiska hälsa fortsätter att försämras, speciellt bland flickor. Mannerheims barnskyddsförbund (MLL) rapporterade att den största orsaken till ungas kontakt var känsla av ensamhet, saknad av vänskapsrelationer samt psykiskt illamående. Enligt chefen för MLLs telefon- och chatenhet borde man istället för att fokusera på de mentala tjänsternas funktion stöda de instanser där problemet föds, dvs. de områden där barn och unga rör sig (Pajamäki, 2022).
De intersektionella perspektiven etablerades inom feministisk teori och forskning för över tjugo år sedan. Även om begreppet intersektionalitet i sig självt är en smula otympligt är den praktik det medför i form av människosyn samt klient- och samfundsarbete central också inom socialt arbete och socialhandledning. Var och en av oss som sysslat med klientarbete i den samhälleliga turbulens som numera råder vet hur komplex klientens problematik kan vara, men att den också måste ses och bearbetas i relation till strukturella och ständigt föränderliga, samhälleliga faktorer.
Denna text baserar sig på tankar som författaren presenterade under ett närstudietillfälle i studieavsnittet ”Trender i konst och kultur.” Artificiell intelligens (AI) var temat då författaren och studenter funderade på om teorier kring annan teknologi som t.ex. foto och film, bidragit med något nytt dittills osynligt som berikat och ändrat konsten? Något som i sin tur kan hjälpa oss förstå och experimentera mera konstnärligt, men också ansvarsfullt, med AI? Med andra ord försökte vi utröna om AI konst kan betraktas som en ny form av konst eller konst överhuvudtaget. Detta gjorde vi genom att studera en rad konstnärer som gör konst tillsammans med AI. I slutet av denna text presenteras tre av dessa konstnärer.
I detta blogginlägg reflekterar författaren över egna erfarenheter från en kulturarvs konferens i Turin samt kopplar det till forskning kring unga vuxna, teknologi och kulturarv. Horizon 20202 forskningsprojektet ”ReInHerit: Redefining the Future of Cultural Heritage” fungerar som bakgrund till reflektionerna. Både ReInHerit och konferensen präglas av en tanke på teknologi som något progressivt där digitala strategier kan användas för att bredda deltagandet, underlätta inkludering och främja ett bredare och meningsfullare utbud av tjänster. Blogginlägget problematiserar sådana antaganden där man alltför lättvindigt sätter likhetstecken mellan teknologiska framsteg och framtid.
Årligen drabbas ca 25 000 finländare av stroke, varav 18 000 drabbas av hjärninfarkt, 1800 av hjärnblödning och 5000 av TIA (transitorisk ischemisk attack). Var fjärde av de som insjuknat är i arbetsför ålder. Årligen dör 4500 personer i stroke. (Aivoliitto.2023) Av alla sjukdomsgrupper orsakar stroke mest nedsättning av funktionsförmåga hos vuxna personer. Av de drabbade är 40–50 % i behov av intensiv rehabilitering i form av ett multiprofessionellt team. (Pitkänen, K. & Jäkälä, P. 2020) Kostnaderna för rehabiliteringen är 1,1 miljarder euro per år och en strokepatients kostnad under hens livstid är 55 000 euro. (Aivoliitto Ry infograafi. 2023) I denna bloggtext kommer vi att behandla vilken påverkan bassängterapi kan ha för rehabiliteringen efter en stroke.
Industrier, regeringar, samhällen och forskningsorganisationer över hela världen främjar alltmer konceptet cirkulär ekonomi (CE) för att tackla resursbrist, miljöpåverkan och ekonomiska utmaningar. Detta blogginlägg diskuterar vikten av tydlig kommunikation och gränsöverskridande samarbeten för att främja CE.
Personalbristen inom den inhemska småbarnspedagogiken har stigit rekordhögt de senaste åren. Därtill har arbetsbelastningen ökat samt arbetsvälbefinnandet minskat på utbildningssektorn under flera mätningar i rad (OAJ 2020; OAJ 2022). Vid tacklandet av dessa utmaningar kan ledarskapet anses ha en viktig roll, i och med att forskning påvisar att medarbetare som är nöjda med ledarskapet har bättre förutsättningar för en högre arbetsförmåga (Golnick & Ilves 2021, s. 25-27).
