Reminiscensarbete med hjälp av sociala humanoida robotar

Det råder även brist på vårdpersonal och tidsbrist inom dagens äldreomsorg. Detta har i sin tur lett till att den fysiska vården ofta prioritera, medan den psykosociala, emotionella och andliga vården får allt mindre utrymme. Vårdarna har således inte tiden som krävs för att aktivera de äldre genom meningsfulla aktiviteter i vardagen. (Kivelä et al. 2019) Nya metoder och innovationer inom äldreomsorgen kan vara ett svar på dessa utmaningar. Social och hälsovårdsministeriet (2020) kom ut med kvalitetsrekommendationer där det lyfts fram att just användningen av robotar i äldreomsorgen bör öka för att kunna stödja de äldres välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga.

Denna bloggtext är en del av masterarbetet som Yvonn Welander skrivit vid Arcada. Inlägget behandlar hur sociala humanoida robotar kan användas inom reminiscensarbetet för att stärka de äldres känsla av välbefinnande och sammanhang.

Vad är en social humanoid robot?

Många av de sociala robotarna har utvecklats för social interaktion med äldre människor (Broekens, Leerink & Rosendahl 2009). En social robot är en förkroppsligad, autonom robot som kan kommunicera och växelverka med människor med hjälp av de sociala regler som gäller för det mänskliga beteendet (Campa 2016; Whelan & Casey 2021). De sociala robotarna kan med hjälp av sina sensorer känna igen ansiktsuttryck, tal och beröring och kan ofta föra en enkel, förprogrammerad dialog (Turja 2020). De humanoida robotarna är däremot utformade för att likna människor till kroppsform och utseende. De har ett huvud, armar och någon form av ben, ögon och mun och kan oftast kopiera mänskliga rörelser, därav kommer begreppet ”humanoid” robot. (Pajaziti, Bairami & Pula 2021; Zhao 2006) En social humanoid robot har således både mänskliga och sociala egenskaper.

Vad är reminiscens?

Reminiscens som metod utvecklades ursprungligen för äldre personer med normalt åldrande. Numera används metoden även tillsammans med minnessjuka äldre. Metoden hjälper de äldre att komma ihåg, ordna och samtala om de allra viktigaste händelserna i deras liv. (Rodrígues et al. 2016) Reminiscens handlar således om att återkalla de äldres minnen. Isac och Wallskär (2004) anser att det är viktigt att man genom reminiscens strävat till att stimulera flera sinnen, eftersom detta hjälper den äldre att förstå, tolka och uppleva känslan som är kopplad till ett minne. I reminiscensarbetet används därför olika reminiscenskomponenter eller minnesväckare såsom bilder, föremål, ljud, smak, doft, rörelse och musik för att väcka de äldres minnen till liv. Genom att de äldre får minnas och prata högt om den förgångna tiden, påminns de om sina tidigare styrkor, vilket hjälper dem att hantera och anpassa sig till nuet och det dagliga livet (Erwin 2013).

Sociala humanoida robotar i reminiscensarbete med äldre

Forskning visar att de sociala humanoida robotarna använder reminsicenskomponenten ljud i form av livsberättelser för att väcka minnen hos de äldre. De äldres livsberättelser samlas in av de anhöriga och förprogrammeras i roboten. Roboten läser sedan upp de äldres livsberättelser och ställer frågor om barndomsminnen, liv och vardag samt de äldres tidigare erfarenheter för att stimulera till samtal. (Poberznik & Merilampi 2019; Dominey et al. 2020; Nishio et al. 2021). Flera forskningarna lyfter även fram hur de sociala humanoida robotar använder sig av reminsicenskomponenten musik för att bland annat underhålla de äldre och träna deras minne. Genom robotarna får de äldre lyssna på bekanta låtar, känna igen sånger från sin ungdom och återuppleva minnen med hjälp av musiken. Då robotarna innehåller de äldres personliga musikpreferenser, bidrar detta till att äldre börjar minnas och tala om sin ungdom. (Manca et al. 2019; Barret et al. 2019; Sather et al. 2021) De sociala humanoida robotarna använder även personliga bilder, som samlas in med hjälp av de anhöriga, för att väcka minnen hos de äldre. Robotarna kommenterar och ställer frågor om personerna eller omgivningen på fotona samt uppmanar de äldre att prata om sina foton. (Casey et al. 2020; Abdollahi, Mahoor & Mollahosseini 2017) Genom reminsicenskomponenten rörelse möjliggör robotarna fysisk träning för de äldre. Robotarna visar och handleder olika fysiska rörelser som de äldre imiterar. De sociala humanoida robotarna skapar således nya minnen tillsammans med de äldre då de utför olika rörelser tillsammans. (Dominey et al. 2020) Stimulering av de äldres känselsinne sker däremot genom att de äldre kan vidröra, smeka, klappa, krama och hålla om robotarna. Speciellt de äldre som inte har så mycket kontakt med andra, får känna värmen från en robot och beröringen sägs till och med stilla de äldres hudhunger. (Koshla et al. 2021; Dinesen et al. 2022)

Hur sociala robotar med hjälp av reminicenskomponenter påverkar äldres känsla av sammanhang

Då de sociala humanoida robotarna används i reminiscensarbetet med de äldre påverkas de äldres välbefinnande på ett positivt sätt. De äldres humör förbättras, de ler mera, de upplever mer glädje och nöje genom att interagera med robotarna. (Casey et al. 2020; Abdollahi, Mahoor & Mollahosseini 2017; Poberznik & Merilampi 2019) De sociala humanoida robotarna kan ha direkt effekt på de äldres begriplighet genom att de möjliggör konversationer där de äldre kan uttrycka sig och delta aktivt. (Welander 2023). Då de äldre interagerar och kommunicerar med robotarna förbättras deras språk- och kommunikationsförmåga. De äldres engagemang och fokus ökar när de interagerar med robotarna, vilket i sin tur leder till att de äldre kan koncentrera sig längre i interaktionsstunderna. (Sather et al. 2021; Casey et al 2020) De sociala humanoida robotarna bidrar till de äldres upplevelse av en begriplig vardag, där de känner sig sedda, hörda och lyssnade på (Welander 2023). Det framkommer dock att en del äldre upplever svårigheter med att förstå robotarna eller känner sig förvirrade när robotarna inte förstår vad de säger eller inte minns tidigare samtal. (Sather et al. 2021; Casey et al 2020) De sociala humanoida robotarna kan bidra till att öka äldres meningsfullhet genom att skapa sociala interaktioner och erbjuda meningsfulla aktiviteter (Welander 2023). Forskning visar att de äldre som interagerar med sociala humanoida robotar ofta upplever att robotarna erbjuder sällskap och närvaro, vilket resulterar i att de äldre känner sig mindre ensamma. Robotarna kan fungera som en vän och någon att prata med. (Casey et al. 2020; Manca et al. 2019) Framför allt underlättar de sociala humanoida robotarna de äldres interaktion med andra. De äldre söker ofta kontakt med andra för att berätta om vad de upplevt när de interagerar med robotar. Detta ger upphov till en serie av interaktion, en så kallad broeffekt av interaktion bland de äldre, vårdpersonalen och de anhöriga. (Barret et al. 2019; Dominey et al. 2017) Robotarna framkallar även känslor av omsorg, en vilja hos de äldre att ta hand om robotarna. De äldre upplever att de har ett syfte då de tar hand om robotarna, vilket kan kännas meningsfullt. (Tulsulkar et al. 2020; Dinesen et al. 2022) Forskning betonar även att de sociala humanoida robotarna kan fungera som ett verktyg för att stärka äldres självständighet. Genom att robotarna erbjuder fler alternativ för de äldre att vara aktiva, kan de äldre själv välja vad de vill göra. (Khosla et al. 2020; Barret et al 2019). Genom att de sociala humanoida robotarna ger de äldre möjlighet att själva välja och vara delaktiga i sina aktiviteter, ökar de äldres autonomi och således även deras hanterbarhet. (Welander 2023)

Konklusion

De sociala humanoioda robotarna kan användas för att underlätta reminiscensarbetet, särskilt då de anpassas till de äldres personliga musikreferenser, personliga bilder samt berättelser som baserar sig på den äldres egna erfarenheter. Även om de sociala humanoida robotarna kan på olika sätt använda musik, ljud, bilder, rörelse och känsel i reminiscensarbetet med de äldre, saknar de däremot sådana egenskaper som kan förse de äldre med reminiscenskomponenterna lukt och smak. Detta talar för att de nuvarande sociala humanoida robotarna inte helt och hållet kan användas i fullständigt reminiscensarbete. (Welander 2023)

De sociala humanoida robotarna kan öka de äldres sociala engagemang och således minska ensamheten, men de kan och ska inte ersätta mänsklig närvaro och interaktion (Casey et al. 2020; Abdollahi, Mahoor & Mollahosseini, 2017). Eftersom robotarna endast kan föra en förprogrammerad konversation, kan de inte erbjuda samma omväxling och spontanitet som den mänskliga interaktionen. Detta leder till att de sociala humanoida robotarna lätt upplevs som enformiga av de äldre. Att sträva till att främja de äldres känsla av sammanhang, KASAM, kan utgöra en utmaning om man endast använder robotteknik inom reminiscensarbete med äldre. Robotteknik behöver alltid kompletteras med mänsklig närvaro. (Welander 2023)

Yvonn Welander

Heikki Paakkonen, Överlärare i avancerad klinisk vård

Ira Jeglinsky, Överlärare i rehabilitering

Källor

Abdollahi, H., Mollahosseini, A., Lane, J., Mahoor, M., 2017, A pilot study on using an intelligent life-like robot as a companion for elderly individuals with dementia and depression. International Conference on Humanoid Robotics. Tillgänglig: https://arxiv.org/pdf/1712.02881.pdf. Extern länk Hämtad: 6.3.2023

Barret, E., Burke, M., Whelan, S., Santorelli, A., Oliveira, B., Cavallo, F., Dröes, R-M., Hopper, L., Fawcett-Henesy, A., Meiland, F., Mountain, G., Moyle, W., Raciti, M., Pegman, G., Teare, A., Sancarlo, D., Riccardi, F., D´Onofrio, G., Giuliani, F., Russo, A., Bleaden, A., Greco, A., Casey, D., 2019, Evaluation of a companion robot for individuals with dementia. Quantative findings of the MARIO project in an Irish residental care setting. Journal of gerontological nursing, 45(7), s. 36-45. Tillgänglig: https://drive.google.com/file/d/1x3q7-HjgigPEWf-QNsqnR3BTTJ2VeneS/view Extern länk Hämtad: 6.3.2023

Broekens, J., Leerink, M., Rosendahl, H., 2009, Assistive social robots in elderly care: A review. Gerontechnology, 8(2), s. 94–103.

Campa, R., 2016, The Rise of Social Robots: A Review of the Recent Literature. Journal of Evolution and Technology, 26(1), s. 106-113.

Casey, D., Barret, E, Kovacic, T., Sancarlo, D., Riccardi, F., Murphy, K., Koumpis, A., Santorelli, A., Gallangher, N., Whelan, S., 2020, The Perceptions of People with Dementia and Key Stakeholders Regarding the Use and Impact of the Social Ro-bot MARIO. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(22), s.1-19.

Dinesen, B., Hansen, HK., Grønborg, GB., Dyrvig, AK., Leisted, SD., Stenstrup, H., Skov Schacksen, C., Oestergaard, C., 2022, Use of a Social Robot (LOVOT) for Persons With Dementia: Exploratory Study. JMIR Rehabil Assist Technol, 9(3), s. 1-12.

Dominey, P., Paléologue, V., Pandey, A., Ventre-Dominey, J., 2017, Improving Quality of Life with a Narrative Companion. 26th IEEE International Symposium on Robot and Human Interactive Communication (RO-MAN) Lisbon, Portugal.

Erwin, K., 2013, Group techniques for aging adults. Putting geriatric skills enhancement into practice. 2 uppl. Routledge, New York.

Isacs, L., & Wallskär, H, 2004, Låt minnena leva -en handbok i reminiscensmetoden. Gothia AB, Stockholm.

Kivelä, S-K., Pahlman, I., Pajunen, T. & Koivunen, A., 2019, Vanhuusko arvokasta? Gerocon, Rovaniemi.

Khosla, R., Chu, M-T., Khaksar, S., Nguyen, K., Nishida, T., 2021, Engagement and experience of older people with socially assistive robots in home care. Assistive technology, 33(2), s. 57–71.

Manca, M., Paternò, F., Santoro, C., Sedda, E., 2020, Adaptation in Humanoid Robots Serious Games for Mild Cognitive Impairment Older Adults. Tillgänglig: http://giove.isti.cnr.it/AssetsSitoLab/publications/ijhcs-robot%20tablet%20mci_final%2010%20luglio.pdf Extern länk Hämtad: 10.4.2023

Nishio, T., Yoshikawa, Y., Sakai, K., Iio, T., Chiba, M., Asami, T., Isoda, Y., Ishiguro, H., 2021, The effects of physically embodied multiple conversation robots on the elderly. Front. Robot. AI, s. 1–11.

Pajaziti,A., Bajrami, X., Pula, G., 2021, Communication and Interaction between Humanoid Robots and Humans. I: Hamilton Ortiz, J. & Vinjamuri, R. (red.), Collaborative and humanoid robots. Intech open. s. 1-10.

Poberznik, A. & Merilampi, S, 2019, Older adults' experiences with Pepper humanoid robot. Tillgänglig: https://www.researchgate.net/publication/338749798_Ol-der_adults%27_experiences_with_Pepper_humanoid_robot Extern länk Hämtad: 6.3.2023

Rodrígues, T., Galán, A., Flores, R., Jordán, M., Montes J., 2016, Behavior and Emotion in Dementia. I: Moretti, D. Update on dementia. Intech Open, s. 449–475.

Sather, R., Soufineyestani, M., Khan, A., Imtiaz, N., 2021, Use of humanoid robot in dementia care: A literature review. Journal of Ageing Science, Vol. 9(3), s. 1-7. Tillgänglig: https://www.walshmedicalmedia.com/open-access/use-of-humanoid-robot-in-dementia-care-a-literature-review.pdf Extern länk Hämtad: 6.3.2023

Social och hälsovårdsministeriet, 2020, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. Målet är ett äldrevänligt Finland. (Rapport. 2020:30). Social- och hälsovårdsministeriet, Helsingfors.

Turja, T., 2020, Robotin roolit hoitajien silmiin. I: Särikoski, T., Turja, T., Parviainen, J., (red.), Robotin hoiviin? Yhteiskuntatieteen ja filosofian näkökulmia palvelurobotiikkaan. Vastapaino, Tammerfors. s.149–184.

Welander, Y., 2023, Reminiscensarbete med hjälp av sociala humanoida robotar - En scoping review, mastersarbete, Yrkeshögskolan Arcada. Thesus.

Whelan, S. & Casey, D., 2021, Examining social robot acceptability for older adults and people with dementia. I: Ortiz, J. & Vinjamuiri, R., (red.), Collaborative and humanoid robots. Intecopen, s. 1-20.

Zhao, S., 2006, Humanoid social robots as a medium of communication. New Media & Society, 8(3), s. 401–419.