Masterstuderande utvecklar social- och hälsotjänster i samverkan med arbetslivet

Publicerad: 20.12.2024 / Publikation

Under år 2024 har masterstuderande inom utbildningsprogrammet Social- och hälsovårdstjänster för framtidens välfärdssamhälle bidragit till utvecklingen av social- och hälsotjänster i samarbete med arbetslivet.

Syftet med detta blogginlägg är att lyfta fram masterstuderandens bidrag till kunskapsutvecklingen inom området genom några exempel. Dessa utvalda mastersarbeten belyser flera viktiga teman som påverkar både arbetsmiljöer och professioners kompetensutveckling. Genom att fokusera på ledarskap, samarbete, och digitalisering undersöker dessa studier hur vi kan förbättra arbetslivets förutsättningar och stärka individers välbefinnande.

Hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer

Flertalet av studierna undersöker hur arbetsmiljöer inom vårdsektorn kan främjas för att skapa hållbarhet och välmående. Sundin (2024) belyser hur ledarskap påverkar organisatorisk resiliens genom att stärka ledarens förmåga att hantera både inre, relationella och systemiska faktorer. Elander (2024) betonar att ett bra ledarskap kan stärka medarbetares känsla av begriplighet och meningsfullhet i arbetet. Dessutom undersöker Gustafsson och Schultz (2024) hur mångkulturella team kan främja en positiv arbetsmiljö genom inkludering och organisatoriskt stöd. Gemensamt för dessa studier är att de alla visar på vikten av ett inkluderande och förstående ledarskap som skapar förutsättningar för hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer.

Mångprofessionell samverkan

Mångprofessionell samverkan är en annan central aspekt som tas upp i flera masterarbeten. Klippa (2024) undersöker samarbetet i mångprofessionella team inom äldreomsorgen i Helsingfors stad. Här framhålls öppenhet, flexibilitet och kunskapsutbyte som framgångsfaktorer, medan utmaningar som oklar arbetsfördelning, tidsbrist och hybridarbete lyfts fram. På samma sätt fokuserar Hedman (2024) på samarbetet mellan småbarnspedagogik och rådgivning för att stödja barn och familjer. Den gemensamma insikten är att framgångsrikt samarbete kräver god kommunikation och engagemang från hela organisationen, samt ett ökat fokus på att förstå olikheter inom teamet.

Kompetens och kompetensutveckling

En annan gemensam nämnare i dessa masterarbeten är kompetensutveckling. Oavsett profession – från socionomer till fysioterapeuter och idrottsinstruktörer – poängteras behovet av kontinuerlig utveckling för att möta framtidens utmaningar. Andersson (2024) undersöker hur socionomer med en högre YH-examen kan bidra inom småbarnspedagogik, och föreslår att deras roll behöver stärkas genom organisatoriskt stöd. Azad (2024) belyser fysioterapeuters upplevelse av kompetensutveckling och hur externa faktorer som kostnader och tidsbrist kan påverka deras möjligheter att fortsätta utvecklas. Hentinen (2024) ser hur idrottsinstruktörens roll kommer att förändras med ökad användning av teknologi och mer individanpassade arbetssätt. Alla dessa studier pekar på vikten av att arbetsgivare och ledning skapar förutsättningar för kompetensutveckling genom att tillhandahålla de resurser som krävs för att yrkesverksamma ska kunna möta framtidens krav.

Digitalisering och teknologins påverkan

Slutligen belyser masterarbeten hur digitalisering och teknologi påverkar både individers välbefinnande och arbetsprocesser. Ellonen (2024) undersöker användningen av digitala tjänster inom social- och hälsovården i Östra Nyland och visar att användarna är nöjda med flexibiliteten och snabbheten, men att tekniska problem och behovet av digital kompetens utgör hinder. Willamo (2024) ser hur generativ AI kan förbättra dokumentationsprocesser inom vården men samtidigt belyser etiska problem och risker för minskad personcentrering i vården. Geisor (2024) analyserar videospelens påverkan på individers välbefinnande, där ett måttligt spelande kan ge sociala fördelar, men överdrivet spelande kan leda till negativa effekter som fysiska och sociala problem. Samtliga studier påpekar att teknologi har potentialen att både förbättra arbetsmiljöer och öka välbefinnande, men samtidigt medför den nya utmaningar som tekniska problem, etiska dilemman och risker vid överanvändning.

Konklusion

Masterstuderandes undersökningar under 2024 vid utbildningsprogrammet Social- och hälsovårdstjänster för framtidens välfärdssamhälle ger värdefulla insikter i hur vi kan förbättra social- och hälsotjänster i samverkan med arbetslivet. Oavsett om det gäller att skapa hållbara arbetsmiljöer, förbättra samarbete i mångprofessionella team, eller att hantera teknologins inverkan, står det klart att framgång för både individer och organisationer handlar om att utveckla kompetens, stärka ledarskap och anpassa sig till nya teknologiska och organisatoriska förändringar. Genom att fokusera på dessa områden kan vi säkerställa att social- och hälsotjänster inte bara möter dagens behov utan också är rustade för framtiden.

Ett stort och varmt tack till alla studerande som har skrivit sina masterarbeten i samverkan med arbetslivet år 2024. Genom ert engagemang, er nyfikenhet och hårda arbete har ni inte bara fördjupat era egna kunskaper utan också bidragit med värdefulla insikter som stärker både er egen utveckling och samhället i stort.

Åsa Rosengren, utbildningsansvarig, överlärare, Arcada.

Ira Jeglinsky-Kankainen, överlärare, Arcada.

Susanna Tallqvist, lektor, Arcada.

Annikki Arola, överlärare, Arcada.

Källor:

Andersson, M. (2024). Högre YH-socionomens kompetens inom småbarnspedagogiken Extern länk. [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.]. Theseus. 

Azad, E. (2024). Finländska fysioterapeuters möjligheter till kontinuerlig yrkesmässig utveckling: en enkätstudie. Extern länk[Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.]. Theseus. 

Elander, M. (2024). Hälsofrämjande ledarskapets inverkan på arbetsvälbefinnandet inom äldreomsorgen. Extern länk[Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.]. Theseus.

Geisor, D. (2024). Videospels inverkan på individers välbefinnande : en systematisk litteraturstudie. Extern länk [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.]. Theseus.

Gustafsson, J. & Schultz, J. (2024). Främjande av vårdpersonalens välbefinnande inom mångkulturella arbetsteam i hälso- och sjukvården: en integrativ litteraturöversikt. Extern länk [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.]. Theseus.

Hedman, A. (2024). De professionellas erfarenheter av samarbetet mellan småbarnspedagogiken och rådgivningen. Extern länk[Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.] Theseus.

Hentinen, J. (2024). Idrottsinstruktörens arbete i framtiden. Extern länk [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.] Theseus. 

Klippa, J. (2024). Framgångsfaktorer och utmaningar i mångprofessionellt teamarbete i klienthandledning för äldre. Extern länk[Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.] 

Sundin, E. (2024). Ett resiliensfrämjande ledarskap inom vårdorganisationer: en scoping review med ledarskapsperspektiv. Extern länk [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.] Theseus. 

Willamo, V. (2024). Användning av generativ AI för dokumentation inom social-och hälsovård och dess påverkan på personcentrerad vård. Systematisk litteraturstudie. [Masterarbete, Yrkeshögskolan Arcada.] Theseus.

Vikten av att ha ett hälsosamt förhållningssätt till sitt spelande

Att spela videospel är en av världens mest populära fritidsaktivitet, som utövas av ungefär 3,1 miljarder människor i världen (Exploding topics, 2023; ESA, 2021). Videospel är en skärmbaserad aktivitet som kan jämföras med andra typer av aktiviteter såsom att se på TV eller användning av en smarttelefon. Dessa typer av aktiviteter associeras med långa stillasittande perioder i människors vardag vilket i sin tur leder till fysisk inaktivitet (Tholl et.al. 2022).

Kategori: Publikation