Fördelarna med fysioterapeutisk direktmottagning

Publicerad: 28.11.2024 / Publikation / Blogg

Blogginlägget tar fasta på de positiva aspekter och fördelar som direktmottagningsmodellen redan har samt kan komma att bidra till framöver. Fokus ligger på patientens praktiska och upplevda fördelar med modellen jämfört med den traditionella vårdstigen. Därtill behandlar inlägget de olika faktorer av direktmottagningen som gynnar samhället och ekonomin.

Användningen av direktmottagning hos fysioterapeuter blir allt vanligare i Finland. Denna service har funnits i Finland i snart 20 och har blivit så gott som landsomfattande under slutet av 2010-talet. År 2017 användes direktmottagningen i över 151 kommuner i Finland (Suomen Fysioterapeutit, 2018). Termen direktmottagning (direct access eller client self-referral) syftar till att patienter med stöd- och rörelseorgansbesvär inte behöver få remiss till fysioterapi av allmän läkare utan direkt kan besöka en fysioterapeut.

För att som fysioterapeut få ha direktmottagning uppmanas fysioterapeuten utföra en specifik vidareutbildning på yrkeshögskolenivå på minst 15 studiepoäng. Denna fortbildning på yrkeshögskolenivå ökar fysioterapeutens kunnande gällande biomekanik och anatomi samt undersökning och bedömning av vårdbehov för patienter med stöd- och rörelseorgansbesvär. Därtill får fysioterapeuten lära sig om psykofysiska faktorer samt hur man under direktmottagningen kan motivera och handleda patienten till självrehabilitering (Suomen Fysioterapeutit, 2017). Fysioterapeuten samarbetar aktivt med andra vårdinstanser för att kunna ge patienten den specifika vård som behövs.

En ytterst viktig del av fortbildningen är att lära fysioterapeuterna identifiera så kallade ”röda flaggor”, vilka är specifika varnande signaler som bör uppmärksammas i ett så tidigt skede som möjligt. Dessa röda flaggor kan tyda på ett allvarligare problem vilket bör undersökas av läkare eller andra yrkesgrupper inom vården. Eftersom direktmottagningen är den första kontakten mellan patienten och vården så bör fysioterapeuten känna till dessa röda flaggor och fatta beslut gällande patientens tillstånd och vårdbehov. Inom välfärdsområdets direktmottagningar använder fysioterapeuterna sig av specifikt uttänkta frågor och vid behov praktisk bedömning som underlättar processen att identifiera dessa patienter (Suomen Fysioterapeutit, 2017). Enligt Karppinen et al. (2020) lyckas fysioterapeuterna vid direktmottagningen bra med att upptäcka individer med dessa allvarligare symptom, vilket tyder på att modellen kan ses som säker.

Denna text tar fasta på de positiva aspekter och fördelar som direktmottagningsmodellen redan har samt kan komma att bidra till framöver. Fokus ligger på patientens praktiska och upplevda fördelar med modellen jämfört med den traditionella vårdstigen. Därtill behandlar texten de olika faktorer av direktmottagningen som gynnar samhället och ekonomin. 

Fördelar med direktmottagning

En stor del av stöd- och rörelseorgansbesvären är sådana som effektivt och med goda resultat behandlas med fysioterapeutiska metoder (Gallotti al., 2023, Hon et al., 2020). Direktmottagningen bygger på ett multiprofessionellt samarbete mellan fysioterapeuter och läkare samt andra vårdinstanser, vilket ytterligare säkerställer trygg och säker patientvård (Suomen Fysioterapeutit, 2017). Vid direktmottagningen kan fysioterapeuten i de flesta kommunerna skriva ut upp till fem dagars sjukledighet samt föreslå ändamålsenliga receptfria smärtlindrande läkemedel åt patienten (Suomen Fysioterapeutit, 2018).

Karppinen et al. (2020) framför att på basen av litteratur har direktmottagningsmodellen inte lett till onödiga fysioterapibesök eller medfört risker i anknytning till patientsäkerhet. Yang et al. (2021) berättar att behovet av nya fysioterapeuter ökar i och med mer omfattande implementering av direktmottagningsmodellen. Ett av syftena med modellen är att minska på allmänna vårdköer och ge patienten snabbare vård, vilket kan bli svåruppnått om mängden fysioterapeuter inte räcker till. Töytäri (2024) förklarar dock att mängden fysioterapeuter i Finland är på en god nivå i dagsläget.

Sett ur ett klientperspektiv

Stöd- och rörelseorgansklienter gynnas på många sätt av direktmottagningen. Köerna till direktmottagningen är oftast kortare än till allmänna läkare. Till direktmottagningen får patienten oftast en tid redan samma dag eller dagen därpå (Suomen Fysioterapeutit, 2018). Snabb tillgång till vård är av stor vikt vid muskuloskeletala besvär. Påbörjad behandling i ett tidigt skede möjliggör en snabbare rehabilitering och minskar risken för kroniska besvär.

Vid direktmottagningen skapar fysioterapeuten en individanpassad vårdplan för patienten. Terapeuten beaktar specifika behov, hinder och patientens vardagsliv vid uppbyggning av rehabiliteringsplanen. Fysioterapin och dess metoder kräver ett aktivt deltagande av patienten. Eftersom fysiologiska förändringar tar tid så behöver patienten förstå att den egna rehabiliteringen är av stor vikt och behöver upprätthållas. Fysioterapeutens roll är att handleda och motivera patienten genom att bygga upp en klientspecifik rehabiliteringsplan med uppnåbara mål. Patientens egna medverkan i rehabiliteringsprocessen visar patienten att hen själv kan påverka problemet och bygger upp en känsla av självförmåga (Gallotti 2023).

Vårdsökande individer både i Finland och på andra håll i världen har visat sig uppskatta direktmottagningsmodellen och anser sig få god behandling mot sina symptom (Suomen Fysioterapeutit, 2018; Hon et al., 2020; Gallotti 2023). Töytäri (2024) lyfter fram en undersökning gjord i Finland år 2023, som visade att personer som besökt direktmottagningen inte behövde besöka läkare för vidare vård av de behandlade besvären tre månader efter direktmottagningen.

Sett ur ett samhälleligt och ekonomiskt perspektiv

Många av de aspekter som gynnar patienten gynnar även samhället. Den remissfria omdirigeringen från läkare till direktmottagningen skapar kortare vårdköer till läkare vilket minskar på belastningen samt ger utrymme för andra patientgrupper. År 2023 var stöd- och rörelseorgansbesvär den främsta orsaken till vårdbesök hos den finländska befolkningen (Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry, 2024). Om denna patientgrupp kunde omdirigeras till direktmottagningen skulle belastningen hos läkare minska markant. Direktmottagningsmodellen har därtill visat sig ha potential till att dra ned på allmänna kostnader för samhället. Yang et al. (2021) visade att direktmottagningsmodellen är mera kostnadseffektiv, främst eftersom fysioterapin i sig är en mindre kostsam form av vård än traditionell allmän vård.

Samhället kan även på andra håll indirekt gynnas av direktmottagningsmodellen. Snabbare och patientspecifik vård kan minska på sjukskrivningar vilket gynnar arbetstagare inom många olika branscher. Detta kan bidra till minskade produktionsförluster samt minskat behov av extern arbetskraft. År 2022 kostade sjukskrivningar för stöd- och rörelseorgansbesvär 1.5 miljarder euro för finländska arbetsgivare (Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry, 2023).

År 2023 stod stöd- och rörelseorgansbesvär och bindvävssjukdomar som orsak för en tredjedel av sjukpensioneringarna i Finland (Eläketurvakeskus, 2023). I och med att den finska och europeiska populationen uppskattas bli allt äldre inom de kommande decennierna (The Lancet Regional Health – Europe, 2023), är det viktigt att ta hand om och hjälpa den äldre folkgruppen bibehålla sin hälsa i så stor utsträckning som möjligt.

Sammanfattning

Fysioterapeutens arbetssätt och metoder bygger på en holistisk mångsidig behandlings- och rehabiliteringsplan som både behandlar och förebygger olika skador. Då man tar i beaktande alla de perspektiv som lyfts fram ovan, kan man konstatera att direktmottagningen kan bidra till många positiva livsstilsförändringar som i sin tur leder till en bättre allmänhälsa och minskar behovet av framtida vård. Forskning visar att de främsta konstaterade fördelarna är direktmottagningsmodellens ekonomiska fördelar samt patienternas positiva inställning till modellen. De ekonomiska fördelarna beror dels på att fysioterapin är en förmånligare vård- och rehabiliteringsmetod, samt att den till en större utsträckning är oberoende av vidare undersökningar. Därtill kan snabbare vård minska på både personliga och statliga kostnader i framtiden i och med snabbare rehabilitering och undvikande av utveckling till kroniska besvär.

Direktmottagningen och den traditionella allmänna vårdstigen har enligt forskning visat sig ge lika god vård åt patienten. Med det sagt har direktmottagningen fått god kritik och respons av patienter både i Finland och på andra håll i världen (Karvonen et al., 2017). En metod som kan erbjuda snabb, effektiv och patientspecifik vård, som därtill kan leda till kortare sjukskrivningar och minska risken för utveckling av kroniska tillstånd är värd att satsa på. Direktmottagningen är ett användbart verktyg som kan underlätta och främja välfärden såväl på individuell som nationell nivå.

Emil Sahlström, fysioterapistuderande, Arcada
Joachim Ring, ft (HYH), utbildningsansvarig, lektor i fysioterapi, Arcada

Källförteckning

Eläketurvakeskus. (2023). Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneet - Eläketurvakeskus. Eläketurvakeskus. https://www.etk.fi/tutkimus-tilastot-ja-ennusteet/tilastot/avainluvut/tyokyvyttomyyselakkeelle-siirtyneet/ Extern länk 

Gallotti, M., Campagnola, B., Cocchieri, A., Mourad, F., Heick, J., & Maselli, F. (2023). Effectiveness and Consequences of Direct Access in Physiotherapy: A Systematic Review. Journal of Clinical Medicine, 12(18), 5832–5832. https://doi.org/10.3390/jcm12185832 Extern länk 

Hon, S., Ritter, R., & Allen, D. D. (2020). Cost-Effectiveness and Outcomes of Direct Access to Physical Therapy for Musculoskeletal Disorders Compared to Physician-First Access in the United States: Systematic Review and Meta-Analysis. Physical Therapy, 101(1). https://doi.org/10.1093/ptj/pzaa201 Extern länk 

Karppinen, J., Kangas, H., Maija Paukkunen, Remes, J., & Partanen, K. (2020). Fysioterapeutin suoravastaanotto tuki- ja liikuntaelinpotilaiden hoidossa: työnjako ja kokemuksia. Suomen Lääkärilehti, 75(5), 263–268.

Karvonen, E., Paatelma, M., & Heinonen, A. (2017). Asiakkaan kokemuksia fysioterapeutin suoravastaanotosta selkäkipujen varhaisvaiheessa: Retrospektiivinen kuvaileva kyselytutkimus. Kuntoutus, 40(3-4), 34–44. https://doi.org/10.37451/kuntoutus.111385 Extern länk 

Suomen Fysioterapeutit. (2017). Suositus fysioterapeutin tule-suoravastaanottokoulutuksesta. https://www.suomenfysioterapeutit.fi/wp-content/uploads/2018/02/Suoravastaanottosuositus2017.pdf Extern länk 

Suomen Fysioterapeutit. (2018). Fysioterapeuttien suoravastaanottotoiminnan nykytila Suomessa Suomen Fysioterapeutit -Finlands Fysioterapeuter ry. https://www.suomenfysioterapeutit.fi/wp-content/uploads/2018/12/Suoravastaanotto2018.pdf Extern länk 

The Lancet Regional Health – Europe. (2023). Securing the future of Europe’s ageing population by 2050. The Lancet Regional Health - Europe, 35 December, 100807–100807. https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2023.100807 Extern länk 

Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry. (2023). Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry. https://suomentule.fi/wp-content/uploads/2023/10/Toimenpide-ehdotus_Poikkihallinnollinen-terveys-ja-hyvinvointiohjelma.pdf Extern länk 

Tuki- ja liikuntaelinliitto Tule ry. (2024). Tuki- ja liikuntaelinongelmat heikentävät työkykyä ja tulevat kalliiksi. Tuki- Ja Liikuntaelinliitto Tule Ry. https://suomentule.fi/wp-content/uploads/2024/06/TULE_infograafi_2024.pdf Extern länk 

Töytäri, O. (2024). Fysioterapeuttien suoravastaanotot julkisessa terveyden- huollossa. https://www.tehy.fi/system/files/mfiles/julkaisu/2024/2024_b1_fysioterapeuttien_suoravastaanottot_julkisessa_terveydenhuollossa_id_18360.pdf Extern länk 

Yang, M., Bishop, A., Sussex, J., Roland, M., Jowett, S., & Wilson, E. C. F. (2021). Economic evaluation of patient direct access to NHS physiotherapy services. Physiotherapy, 111(June 2021), 40–47. https://doi.org/10.1016/j.physio.2020.12.005 Extern länk 
 

Vikten av att ha ett hälsosamt förhållningssätt till sitt spelande

Att spela videospel är en av världens mest populära fritidsaktivitet, som utövas av ungefär 3,1 miljarder människor i världen (Exploding topics, 2023; ESA, 2021). Videospel är en skärmbaserad aktivitet som kan jämföras med andra typer av aktiviteter såsom att se på TV eller användning av en smarttelefon. Dessa typer av aktiviteter associeras med långa stillasittande perioder i människors vardag vilket i sin tur leder till fysisk inaktivitet (Tholl et.al. 2022).

Kategori: Publikation