Motoriska utmaningar och individanpassad fysioterapi för barn med autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd (AST) definieras som en utvecklingsrelaterad störning i det centrala nervsystemets utveckling. AST yttrar sig genom utmaningar med social interaktion och kommunikation samt i begränsade och repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter. Funktionsnedsättningen och symptomen som autismspektrumtillstånd orsakar varierar stort mellan människor. (Duodecim, 2023)

Forskning visar att över hälften av barn med AST har motoriska utmaningar, som nedsatt balans och koordination. Begränsningar i social kommunikation försvårar deras deltagande i gruppaktiviteter och idrottsaktiviteter, vilket gör att de ofta väljer stillasittande aktiviteter. (Srinavasan et al., 2014) I denna bloggtext diskuteras motoriska svårigheter hos barn med autismspektrumtillstånd och hur fysisk aktivitet påverkar motoriken hos barn med autismspektrumtillstånd.

Motoriska utmaningar hos barn med autism

För att kunna delta i fysiska aktiviteter krävs grundläggande motoriska färdigheter. Dessa färdigheter utvecklas under barndomen och inkluderar färdigheter som att springa, hoppa, kasta, fånga, balans och vridningar och är viktiga för fysisk, kognitiv och social utveckling. Utöver svårigheter i social kommunikation och repetitiva beteenden, visar forskning att AST även kopplas till andra hälsoutmaningar som sömnsvårigheter, övervikt, svårigheter med exekutiva funktioner och fysisk aktivitet. (Yu-Qin et al., 2023) Dessa utmaningar påverkar barnets dagliga aktiviteter och motoriska erfarenheter och förvärras av samhällets begränsade förståelse och stöd för barn med AST (Monteiro et al., 2022). Ruggeri et al. (2020) framhåller att motoriska svårigheter även kan begränsa möjligheten för barn med AST att delta i olika fysiska aktiviteter som i sin tur kan leda till högre risk för övervikt och fetma.

Studier har visat att barn med AST ofta utvecklar dessa färdigheter långsammare än barn utan AST. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektiv för att förbättra både kroppsfunktion och motoriska färdigheter hos barn med AST (Yu-Qin et al., 2023). Dessutom har den en positiv inverkan på att minska stereotypa beteenden hos både barn och vuxna med AST (Petrus et al., 2008).

Yin & Yin (2019) identifierar fyra huvudområden för motoriska brister hos barn med AST: tidiga motoriska fynd, gester och motorisk imitation, postural kontroll (förmågan att behålla kroppens stabilitet under olika motoriska uppgifter) och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser). Motoriska rörelser är en del av stereotypa beteende hos barn med AST (Petrus et al., 2008). För att kunna utveckla effektiva fysiska interventioner är en förståelse för dessa områden viktiga, eftersom motoriska svårigheter påverkar barnets möjlighet att delta i aktiviteter. Bedömningar med Movement Assessment Battery for Children visar att 50% av barn med AST har motoriska svårigheter, inklusive brister i koordination och balans. Andra studier pekar även på problem som hypotoni, motorisk apraxi (svårigheter att utföra planerade motoriska handlingar), tågång, begränsad rörlighet i fotlederna samt försenad utveckling i grov- och finmotorik. Under andra och tredje levnadsåret syns ofta tydliga förseningar i grov- och finmotoriken som senare gångdebut, brist på häl- tåmönster, reducerad armrörelse och vaggande gång. Tidiga tecken (röda flaggor) som att gunga och flaxa med armar kan underlätta en tidig identifiering och stöda den motoriska utvecklingen hos barn med AST. (Hälsobyn, 2021; Lauruschkus & Milesson, 2017; Yin & Yin 2019)

Effekten av fysisk aktivitet på motoriken

Enligt motionsrekommendationer för barn och unga (7–17 år) bör fysisk aktivitet vara mångsidig, ansträngande och pågå minst 60 minuter dagligen. Minst tre gånger i veckan bör den vara högintensiv, muskel- och skelettstärkande. Dessutom skall den vara anpassad för individen och hens ålder. Alla barn och unga ska erbjudas möjlighet att delta i olika rörelseaktiviteter varje dag. För att motivera barn och unga till rörelse och undvika långvarigt stillasittande är det viktigt att den fysiska aktiviteten ger dem glädje och nya upplevelser. (Undervisnings- och kulturministeriet, 2021 s. 11-16) Regelbunden fysisk aktivitet är inte enbart viktigt för den motoriska utvecklingen utan stöder även de sociala och kognitiva förmågorna. Gruppträning ökar känslan av samhörighet och social förståelse. (Monteiro et al., 2022).

Anpassad fysisk aktivitet stärker sociala och motoriska färdigheter och bidrar till en bättre livskvalitet och förmåga att hantera vardagliga utmaningar hos barn med AST. (Yu-Qin et al., 2023) Högintensiva aktiviteter kan ge kortsiktig minskning av stereotypa beteenden hos barn med AST (Petrus et al., 2008). Stabilitetsförmåga är grunden för grovmotoriska färdigheter som att springa och hoppa och är därför särskilt viktigt att stärka hos barn med AST. Träning av fot- och knäleder förbättrar samarbetet mellan efferenta nervbanor och sensoriska signaler och det bidrar till bättre postural kontroll. (Yu-Quin et al., 2023)

Fysisk aktivitet kan utformas på olika sätt, bland annat vattenträning och hästassisterade aktiviteter är effektiva metoder (Ruggeri et al., 2020). Vattenträning gynnar särskilt grovmotoriken hos barn med AST eftersom vattnet erbjuder sensoriska stimuli genom temperatur, balanspåverkande (vestibulära) input och viktminskning. Vattnet ger även ett posturalt stöd och hjälper till att slappna av spastiska muskler. (Yu-Quin et al., 2023)

Meera et al. (2024) menar, att hästassisterade aktiviteter bidrar till bättre balans, koordination och muskelstyrka hos barn med AST. Hästens rörelser ger en motorisk stimulans som förbättrar kroppskontroll och flexibilitet. Hästassisterade aktiviteter kan vara ett bra komplement till fysioterapi. Interaktion med hästar förbättrar sociala färdigheter och emotionell reglering samt minskar problematiska beteenden. Det emotionella bandet med hästen och utomhusmiljön skapar en trygg miljö som kan stärka livskvaliteten hos barn med AST. (Meera et al., 2024)

Individanpassad fysioterapi

Yin & Yin (2019) jämför tre olika fysioterapeutiska interventioner för barn med AST. Dessa är grovmotorisk träning under en kastintervention kombinerad med ABA-metoden (Applied Behavior Analysis), rytm- och robotgrupp som fokuserar på grovmotoriska färdigheter och rytmisk auditiv stimulering (RAS) i kombination med ett fysioterapeutiskt träningsprogram. Träningsprogrammet innehöll styrkeövningar för bål och extremiteter, balansträning, övningar för att böja sig och återgå till stående, gångträning med olika hinder samt trappgång. Alla tre fysioterapeutiska interventioner visade positiva effekter på barnets fin- och grovmotoriska färdigheter samt vikten av att inkludera grov- och finmotoriska mål i behandlingsplanen. (Yin & Yin, 2019) Träningen bör inkludera muskelstärkande övningar för övre- och underkroppen, exempelvis träning med medicinbollar och motstånd där fokus är på proprioceptik, postural kontroll, reaktionstid och känsel (Kalra et al., 2023). Draudviliene et al. (2020) såg tydliga förbättringar i fysisk kapacitet hos barn som följt ett fysioterapeutiskt program under sex veckor. Programmet bestod av övningar inriktade på balans, styrka, kondition, koordination, stretching och avslappning. För att mäta framstegen användes tester som Bergs balanstest koordinationstest och Eurofit-testbatteriet 1 och 2. 

Fysioterapi syftar inte enbart till fysisk träning utan stöder även barnets självständighet och förmåga att lyssna och förstå. Träningen hjälper barnet att hantera strukturerade miljöer och utmaningar med orientering, förbättrar hållning, kondition och rörelser, speciellt i miljöer som upplevs osäkra. Det är avgörande att skapa en trygg och stödjande miljö som möjliggör framsteg för barn med AST. (Kalra et al., 2023) Otillräcklig kunskap och brist på anpassade alternativ hos den professionella kan skapa ett problem för barnet att delta i fysiska aktiviteter. Därför är föräldrars stöd viktigt för att hjälpa och uppmuntra till en fysiskt aktiv livsstil. (Monteiro et al., 2022)

Vissa barn med AST upplever sensoriska känsligheter för beröring, ljus och ljud vilket gör att vissa fysioterapeutiska behandlingar kan upplevas obehagliga. Det är viktigt att komma ihåg att AST är en varierande diagnos där varje individ påverkas på olika sätt. Fysioterapin bör anpassas utifrån individuella behov och förmågor. (Kalra et al., 2023)

Draudviliene et al. (2020) betonar även vikten av att träningsprogram för barn med AST bör anpassas till varje barns fysiska förmågor. En sådan anpassning minskar skaderisken och ger barnen möjlighet att delta i sociala aktiviteter i större utsträckning. Eftersom motoriska färdigheter och social kommunikation är tätt sammankopplade, kan fysioterapi även stärka barnets självkänsla, sociala färdigheter och självständighet. Enligt studien varierar barns förmåga att förstå och utföra olika övningar, vilket gör det viktigt att välja metoder som stödjer varje barns individuella behov och förutsättningar. Forskning visar att visuella instruktioner är effektivare än verbala instruktioner för att lära barn med AST nya motoriska färdigheter (Ruggeri et al., 2020).

Sammanfattning

Enligt forskning har fysisk aktivitet en betydande roll för motorisk utveckling och stöder även de sociala och kognitiva förmågorna hos barn med AST. Anpassad fysioterapi och fysisk aktivitet ökar självständighet och livskvalitet. Vattenträning, hästassisterade aktiviteter och individuellt anpassade träningsprogram har visat sig särskilt effektiva.  Metoderna ska vara anpassade till barnets individuella förmågor och förutsättningar. Stödet från familj och professionella är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande miljö där barnet får möjlighet att utvecklas och delta i olika aktiviteter.

Amanda Ekström, fysioterapistudent, Arcada
Susanna Tallqvist, Ph.D., lektor i fysioterapi, Arcada

Källor

Draudviliene, L., Sosunkevic, S., Brazaite-Daniuseviciute, L., Burkauskiene, A. & Draudvila, J. (2020). The benefit assessment of the physiotherapy sessions for children with autism spectrum disorder. Baltic journal of sport & health sciences, (118). DOI: 10.33607/bjshs.v3i118.971

Duodecim. (2023). Autismspektrumtillstånd. https://www.terveyskirjasto.fi/xmedia/k… Extern länk
Hälsobyn. (2021). Information om störningar i viljestyrda rörelser. https://www.terveyskyla.fi/sv/hjarnhuset/hjarnan-och-funktionsformagan/viljestyrda-rorelser/information-om-storningar-i-viljestyrda-rorelser Extern länk

Kalra, R., Gupta, M., & Shamra, P. (2023). Recent advancement in interventions for autism spectrum disorder. Journal of neurorestoratology, (11). https://doi.org/10.1016/j.jnrt.2023.100068 Extern länk

Lauruschkus, K. & Milesson, A. (2017). Autism och motorik. Habilitering och hjälpmedel Region Skåne. https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/habilitering/fou-rapporter/2017/fourapport-2017nr6.pdf Extern länk

Meera, B., Fields, B., Healy, S. & Coluumna, L. (2024). Equine-assisted services for motor outcomes of autistic children. Autism, (29). DOI: 10.1177/13623613241255294

Monteiro, E.C., Da Silva, E., Sodre, R., Costa, F., Trindade, S.A., Bunn, P., Costa e Silva, G., Di Masi, F., & Dantas, E. (2022). The effect of physical activity on motor skills of children with autism spectrum disorder. Int J Environ Res Public Health, (21). DOI: 10.3390/ijerph192114081

Petrus, C., Adamson, S.R., Block, L., Einarson, S.J., Sharifnejad, M. & Harris, S.R. (2008). Effects of exercise interventions on stereotypic behaviors in children with autism spectrum disorder. Physiother Can, (2). DOI: 10.3138/physio.60.2.134 

Ruggeri, A., Dancel, A., Johnson, R. & Sargent, B. (2020). The effect of motor and physical activity intervention on motor outcomes of children with autism spectrum disorder. Autism, (24). DOI: 10.1177/1362361319885215
Srinavasan, M.S., Pescatello, S.L. & Bhat, N.A. (2014). Current perspectives on physical activity and exercise recommendations for children and adolescents with autism spectrum disorders. Phys Ther, (6). DOI: 10.2522/ptj.20130157

Undervisnings- och kulturministeriet. (2021). Rekommendation om fysisk aktivitet för barn och unga i åldern 7-17 år. https://ukkinstituutti.fi/wp-content/uploads/2022/03/OKM_2021_50.pdf Extern länk

Yin, C.L.C, & Yin, K.T. (2019). A review on the efficacy of physical therapy intervention on motor skills of children with autism spectrum disorder. Advances in social science, education and humanities research, (388). https://www.atlantis-press.com/proceedings/icse-19/125928886 Extern länk

Yu-Qin, J., Hao, T., Ze-Yu, Z., Zhou-Yan, Y., & Qiang, Y. (2023). Effectiveness of exercise intervention on improving fundamental motor skills in children with autism spectrum disorder. Front Psychiatry. DOI: 10.3389/fpsyt.2023.1132074