Hur stöder man överviktiga personer i beteendeförändringsprocessen

I mitt arbete som coach stöter jag ofta på överviktiga personer som vill gå ner i vikt. Dock beror övervikt sällan på brist av kunskap. Enligt Husu m.fl. (2022, s. 25) svarade dryga hälften (59%) att de var medvetna om motionsrekommendationerna. Därför bör vi betrakta noggrannare beteendeförändringsporcessen och hur man kan stöda överviktiga personer så de når sina mål.

Att behandla övervikt handlar inte bara om att ge information - en framgångsrik vägledning kräver också en djupare förståelse för beteendeförändringsprocessen. I denna artikel diskuterar jag vikten av att ta hänsyn till psykologiska faktorer och att stärka motivationen för att stödja överviktiga personer när de bygger nya vanor. Genom att undersöka hur man kan främja motivation och förstå beteendeförändringsprocessen kan vi hjälpa personer att uppnå hållbara resultat när det gäller viktminskning.

Vägledning för att behandla övervikt

När man väljer behandlingsmetod borde man ta i beaktande graden av övervikt (Uusitupa 2012, s. 359; Käypä Hoito -suositus 2020). Grunden för individuell rådgivning är att ge information, väcka och uppehålla motivation, målinriktad och praktisk rådgivning samt uppföljning och positiv feedback (Schwab 2021; Käypä Hoito -suositus 2020). Det är viktigt att ta i beaktande olika psykologiska faktorer när man behandlar övervikt. Övervikt och fetma kan vara ihopkopplade med depression och olika ätstörningar. Därför behövs det multiprofessionellt samarbete då man behandlar övervikt. (VRN 2010, s. 82, 88)

I livsstilsförändringprocessen kartläggs kundens situation, motivation främjas och mål slås fast. Samtidigt stärks kontrollen över ätandet och vägledning ges till matvanor som stödjer viktkontroll. En väsentlig del av livsstilsförändringprocessen är också att öka fysisk aktivitet och att få tillräckligt med sömn. (Käypä Hoito -suositus 2020)

Fysiologiskt är utgångspunkten för viktminskning att man förbrukar mera energi än vad man äter. De exakta energimängderna är dock sällan nödvändiga, utan den önskade viktminskningen kan uppnås med små förändringar av kosten. Bra grund för kostrådgivning är de finska kostrekommendationerna. Saker som bör beaktas i en kost som stöder viktminskning:

• regelbundna mattider
• långsamt ätande
• låg energitäthet i mat
• energirik mat i små portioner
• minimera drycker med mycket alkohol och/eller socker
• kostens mångsidighet
• tillräckligt proteinintag

(Käypä Hoito – suositus 2020)

Att lära sig nya vanor är centralt för livsstilsförändringprocessen och nya vanor bör läras en i taget. Enligt Schwab (2021) är det lättare att nå mål med delmål än att försöka förändra för mycket på en gång. De mest konkreta råden gör det lättare att lära sig nya vanor. (Schwab 2021). Kundens hälsotillstånd och preferenser måste tas i beaktande vid vägledningen av nya levnadsvanor. Målet är levnadsvanor som är realistiska och som på långsikt blir rutin i vardagen. Att känna igen kundens tankar, känslor, attityder och handlingsmönster spelar en viktig roll i livsstilsförändringprocessen. (Käypä Hoito – suositus 2020)

Motivationens och personlighetens roll för att bygga hälsosamma vanor

Kortfattat är motivation riktningen och intensiteten för våra handlingar (Weinberg & Gould 2007, s. 52). Motivation kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation syftar på viljan att göra något för att saken i sig är rolig och/eller givande. Som ett exempel utförs flesta sporter för att det är roligt och/eller spännande, med undantag professionell sport. Däremot orsakas yttre motivation av någon yttre stimulans. Detta kan antingen vara ett straff eller en belöning som motiverar oss att göra vissa saker. (Shaw et al. 2005, s. 98; Vasalampi 2017 s. 55). Inre motivation är starkare än yttre motivation när det gäller uppehållandet av hälsosamma vanor (Jaakkola 2010, s. 118). Motivation påverkas av en persons personlighet, behov, intressen och mål. Men också många yttre faktorer som till exempel vägledning/coachningsstil och miljön påverkar motivationen. (Weinberg & Gould 2007, s. 54)

För att bättre förstå hur man motiverar en person att ändra på sina levnadsvanor bör man förstå vad personlighet byggs upp av. Personlighet kan delas upp i psykologiska kärnan, typisk respons och rollbeteende. (Weinberg & Gould 2007, s. 28)

Psykologiskt kärnan är den djupaste nivån av vår personlighet. Detta innehåller våra attityder, värderingar, intressen, motiv och föreställningar om oss själva och vårt eget självvärde. Detta kan tänkas representera det så kallade verkliga du, och inte vad du vill att andra ska tycka om dig. Den typiska responsen speglar i sin tur hur vi lär oss att anpassa oss till miljön eller hur vi oftast reagerar på vår miljö. Vanligtvis ger vårt typiska svar en indikation på vår psykologiska kärna. Till exempel, om du vanligtvis är tyst och blyg i sociala situationer, kan det antas att du är en introvert. Rollbeteende är den mest förändringsbara delen av personligheten. Ditt beteende förändras när omgivningen förändras, dvs. du spelar en annan roll i olika situationer. (Weinberg & Gould 2007, s. 28–29)

Förändra dina levnadsvanor: sex stadier enligt den trasnteoretiska modellen

Förändring spelar en central roll för att bygga nya levnadsvanor. I grund och botten handlar det om att ändra vanor. Enligt den transteoretiska modellen delas beteendeförändring i sex stadier: förnekelsestadiet, begrundande stadiet, förberedelsestadiet, handlingsstadiet, bibehållandestadiet och återfall. Dessa alla stadier har sina egna utmaningar, vilka är viktiga att känna igen när man stöder kunden genom förändring. (Clifford & Curtis 2016, s. 10–11; Vuori 2003, s. 71–76).

I förnekelsestadiet är personen ännu inte intresserad av förändring och tänker inte ändra sig. Personen är inte särskilt mottaglig för råd och är inte särskilt medveten om riskerna med sina nuvarande levnadsvanor. I detta skede är det väsentligt att väcka intresse och att berätta om riskerna samt råden ska tillämpas på individen. (Vuori 2003, s. 71–76)

I begrundande stadiet har intresset redan väckts, men personen upplever osäkerhet. I detta skede är det typiskt att skjuta upp handlingen till framtiden, personen börjar förstå nackdelarna med nuvarande levnadsvanorna och tror att hen kan förändras. I detta skede är det viktigt att öka självkänslan, hinder och möjligheter till förändring lyftas fram samt fördelar och nackdelar jämföras. (Vuori 2003, s. 71–76)

I förberedelsestadiet funderar personen på att påbörja förändringen. Fördelarna med förändringen väger mera än nackdelarna, motivationen blir starkare och planen börjar formas. I detta skede bör personen erbjudas olika alternativ och ges en plan för att genomföra förändringen. Stärkande av självkänsla spelar en viktig roll och riskerna för återfall bör diskuteras. Det är handlingsstadiet då förändringen påbörjas och kunden börjar kontrollerar sina egna vanor. I det här stadiet bör man lyfta upp positiva faktorer till förändringen och gå igenom planen. Nya risker som kan leda till återfall börjar dyka upp så det borde finnas en plan för dessa, samt stärkande av självkänslan bör fortsättas. (Vuori 2003, s. 71–76)

Återfall är mycket vanligt och man går tillbaka till någon av de tidigare stadierna. Detta kan vara antingen permanent eller tillfälligt. Vid återfall bör det betonas att detta är lärdom och inte ett misslyckande. I det här fallet analyserar vi var det gick fel och lär oss av misstag och kartlägger risker. I bibehållandestadiet är huvudrollen upprätthållandet av nya vanor och rutiner bildas. Risken för återfall är lägre än i handlingsstadiet. Risken bör dock informeras om, för att minimera den och det bör finnas strategier för dessa. Upprätthållande av självkänsla spelar en viktig roll i detta skede. (Vuori 2003, s. 71–76)

Motiverande samtal är ett suveränt verktyg för livsstilsförändring, med hjälp av det kan man öka kundens engagemang i projektet. Utgångspunkten för ett motiverande samtal är samarbete och förtroende mellan kunden och coachen samt kundens självständighet och beslutskraft. Coachens uppgift är att väcka motivationen, eftersom de redskap som krävs för förändring redan finns hos kunden och måste bara hämtas fram. (Mustajoki & Anglé 2020). Enligt Schwab (2021) är informationsgivning ett av de viktigaste områdena för kostrådgivning. Med hjälp av ökad kunskap och motiverande samtal kan kunden fås att inse att nuvarande levnadsvanorna skadar hälsan. Samtidigt kan viljan till förändring stärkas och medel att genomföra förändringen hittas. (Mustajoki & Anglé 2020)

Typiska fall jag stöter på är kunder som provat flera olika dieter. Dessa personer är ofta väldigt motiverade i början och det finns ofta hopp om snabba resultat. Det kan vara svårt att motivera med långsammare viktminskning och metoder som har hälsa i centrum. I dessa fall är det viktigt att hämta fram till kunden hur tidigare försök på olika dieter inverkat på hälsan. (Clifford & Curtis 2016, s. 16–17) Målet är att genom motiverande samtal få kunden att själv förstå att korta dieter inte ger permanenta resultat.

Enligt självbestämmandeteorin har människor ett naturligt behov av att ställa mål. Människor är naturligt aktiva, motiverade och självstyrande, som strävar efter att klara av utmaningarna och koppla dessa upplevelser till sin självbild. Individuell utveckling och psykologisk tillväxt sker i samspel med den sociala miljön, vilket antingen kan stöda eller förhindra motivation. Självbestämmande teorins tre grundläggande behov är autonomi, kompetens och känsla av samhörighet. (Lintunen 2017, s. 178–179; Vasalampi 2017, s. 54–63)

Behovet av autonomi tillgodoses när en person känner att den kan påverka beslutsfattande och sina egna handlingar. En känsla av kompetens är en persons behov av att känna att de kan något och är kompetenta. En känsla av tillhörighet är väldigt viktig för människor, de vill känna att de tillhör och är en del av en grupp. Att öka känslan av tillhörighet är mycket viktigt för att främja motivationen. Ofta satsar man bara på att öka autonomin och känslan av kompetens. Enligt forskning kan samhörighetskänslan förbättras genom att utveckla individens och gruppens känslomässiga och interaktionsmässiga färdigheter. När dessa tre grundläggande psykologiska behov är tillfredsställda är de kopplade till välmående, god prestation och inre motivation. Beteendeförändring är mest effektiv när alla tre grundläggande behov tillgodoses. (Lintunen 2017, s. 178–189; Vasalampi 2017, s. 54–63)

Kognitiv utvärderingsteori bygger på självbestämmandeteorin. Enligt teorin påverkas den inre motivationen av personens känsla av självbestämmande och kompetens. En person som känner att hen kan påverka en aktivitet har mera inre motivation. På samma sätt upplever en person som känner att han är bra på något en stark inre motivation. (Shaw et al. 2005, s. 98; Weinberg & Gould 2007, s. 142–143)

Enligt samma teori spelar belöningar också en roll för en persons motivation. Om belöningen tolkas som kontrollerande kan detta minska känslan av självbestämmande och därmed minska lusten att göra saken i fråga. Likaså ökar belöningar som ger information om kompetensutveckling den inre motivationen, till exempel att nå ett mål. (Shaw et al. 2005, s. 98; Weinberg & Gould 2007, s. 142–143)

Effektiv stöd för viktminskning: förståelse för beteendeförändringsprosessen och multiprofessionellt samarbete

Övervikt beror på dåliga levnadsvanor som i sin tur kan bero på olika psykologiska faktorer. Brist på information och kunskap om hälsosamma levnadsvanor är sällan orsaken till övervikt. Som coach är det viktigt att förstå hur beteendeförändringsprocessen sker, för att kunna stöda kunderna i viktminskning. Detta kräver bland annat kunskap inom kost, fysiologi och psykologi. Idealt hade man tillgång till ett multiprofessionellt samarbete.

Varje stadie i beteendeförändringsprocessen har sina unika utmaningar. Det är väsentligt att känna till dessa så man kan ge rätt sorts råd vide rätt tid. Till exempel en kund i förnekelsestadiet motiveras knappast av att man berättar om tallriksmodellen eller motionsrekommendationerna, medan i handlingsstadiet behöver kunden konkreta råd för att utföra förändringen. När man känner till dessa stadier och förstår hur man motiverar personer i dessa olika stadier kan man ge sina kunder bästa möjliga stöd i beteendeförändringsprocessen.

Karolina Heinonen, studerande, Idrott och hälsopromotion

Jacob Jungell, Magister i idrottsvetenskaper, Lektor i idrott

Källor

Clifford, D. & Curtis, L., 2016, Motivational Interviewing in Nutrition and Fitness, The Guilford Press, New York.

Husu, P., Tokola, K., Vähä-Ypyä, H. & Vasankari T., 2022, Liikuntaraportti - Suomalaisten mitattu liikkuminen, paikallaanolo ja fyysinen kunto 2018–2022, Undervisnings- och kulturministeriet. Tillgänglig: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164370/OKM_2022_33.pdf?sequence=1&isAllowed=y Extern länk Hämtad: 22.10.2022

Jaakkola, T., 2010, Liikuntataitojen oppiminen ja taitoharjoittelu, PS-kustannus, Jyväskylä.

Kaiseva, K., 2017, Luentotallenne 1, Luentotallenne Liikuntapsykologian perusteet 1 opintojaksolla, Jyväskylän Yliopisto. Lyssnad: 26.6.2020

Käypä hoito -suositus, 2020, Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset), Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä, Duodecim, Helsinki. Tillgänglig: https://www.kaypahoito.fi/hoi50124#K1 Extern länk Hämtad: 22.10.2022

Lintunen, T., 2017, Tunne- ja vuorovaikutusoppiminen yhteenkuuluvuudentunteen ja motivaation edistäjänä. Teoksessa: Salmela-Aro, K. & Nurmi, J-E., (toim.), 2017, Mikä meitä liikuttaa, s. 178–191, PS-kustannus, Jyväskylä.

Mustajoki, P. & Anglé, S., 2020, Motivoiva keskustelu -verkkokurssi, Kustannus Oy Duodecim. Tillgänglig: https://www.oppiportti.fi/op/dvk00017 Extern länk Hämtad: 18.6.2022

Shaw, D., Corban, R. & Gorely, T., 2005, Sport and Exercise Psychology, London BIOS Scientific Publishers.

Schwab, U., 2021, Potilaan ruokailutottumusten selvittäminen ja ravitsemusneuvonta. Teoksessa: Aro, A., Mutanen, M. & Uusitupa M. (toim.), 2021, Ravitsemustiede, Kustannus Oy Duodecim, Helsinki.

THL, 2020, Lihavuuden yleisyys. Tillgänglig: https://thl.fi/fi/web/elintavat-ja-ravitsemus/lihavuus/lihavuuden-yleisyys Extern länk Hämtad: 22.10.2022

Uusitupa, M., 2012, Lihavuus, s. 347–367, Teoksessa: Aro, A., Mutanen, M. & Uusitupa M. (toim.), 2012, Ravitsemustiede, Kustannus Oy Duodecim, Helsinki.

Vasalampi, K., 2017, Itsemäärämisteoria. Teoksessa: Salmela-Aro, K. & Nurmi, J-E., (toim.), 2017, Mikä meitä liikuttaa, s. 54–65, PS-kustannus, Jyväskylä.

VRN, 2010, Ravitsemushoito - Suositus sairaaloihin, terveyskeskuksiin, palvelu- ja hoitokoteihin sekä̈ kuntoutuskeskuksiin, Suomen ravitsemusneuvottelulautakunta, Edita Prima Oy, Helsinki. Tillgänglig: https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/ravitsemushoito_netti_2.painos.pdf Extern länk Hämtad: 22.10.2022

Vuori, I., 2003, Lisää Liikuntaa, Edita Prima Oy, Helsinki.

Weinberg, R. S. & Gould, D., 2007, Foundations of Sport and Exercise Psychology, 4. uppl., Human Kinetics, Champaign, IL.