Fysioterapins effekt på frusen skuldra

I denna bloggtext tar vi upp orsaker, symptom och behandlingsmöjligheter kopplade till frusen skuldra samt redogör vilken effekt fysioterapi kan ha på tillståndet. Denna bloggtext baseras på en litteraturanalys av tidigare forskningar om frusen skuldra.

Frusen skuldra

Frusen skuldra, eller adhesiv kapsulit, är ett tillstånd där axelleden blir stel och smärtsam. Orsaken är att ledkapseln som omger axelleden tjocknar och blir inflammerad. Detta gör att det blir svårare att röra på axeln i olika riktningar. Smärtan kan vara värst på natten och när man försöker lyfta armen åt sidan eller bakom ryggen. Orsaken till frusen skuldra är oklar i de flesta fallen och därmed finns det inga råd för hur man kan undvika tillståndet. Oftast är patienterna i medelåldern och frusen skuldra förekommer mer hos diabetiker. (Saarelma 2022). Tidigare skador eller operationer i axeln kan även leda till frusen skuldra (Terveyskylä 2018). 

Typiska symptom är vilovärk i axelleden och minskad rörlighet. Smärtan provoceras vid snabba och plötsliga rörelser. Rotator-cuff problem (rotator-cuffen är en grupp muskler som ansvarar för axelledens rörelser och ifall musklernas senor skadas uppstår smärta i axeln) har liknande symptom men då man har frusen skuldra så går det inte att passivt röra på axeln (Paatela & Mattila 2022). Tillståndet utvecklas under en lång period och har olika faser. I inflammations- och frysfasen är det smärtan som dominerar i axelleden och detta leder till att rörligheten gradvis minskar. Detta kan pågå i 2–9 månader. I stelhetsfasen brukar smärtan lätta men rörligheten är fortfarande sämre. Detta brukar vara i 4–11 månader. Under läkningsfasen försvinner symptomen gradvis och axeln återhämtar sig till normalt tillstånd. Hela processen kan ta 1–2 år. (Saarelma 2022). 

Terveyskylä (2018) rekommenderar att man bör söka sig till läkaren då symptomen försvårar vardagen och smärtan gör att sömnen lider. Diagnosen görs på basis av symptomen och informationen om patienten. Röntgen kan användas för att utesluta andra skador i axeln. 

Enligt Saarelma (2022) är självvård det primära sättet att sköta frusen skuldra. Det är viktigt att upprätthålla rörligheten så mycket som möjligt. Man kan även lätta på smärtan med hjälp av kortisonspruta. Rekommendationen är att använda fysioterapi under stelningsfasen för att hjälpa hitta övningar som upprätthåller rörligheten. Senare under läkningsfasen har personen nytta av mer aktiv fysioterapi för att återställa axelns funktion. Ifall stelningsfasen håller på längre än 6 månader så kan man överväga att försöka röra på axeln medan patienten är nedsövd.

Effekten av fysioterapi vid frusen skuldra

Nakandala et al. (2021) gjorde en systematisk litteratursökning som undersökte olika fysioterapi metoder och deras effekt på detta tillstånd. De använde sig av 33 artiklar. Metoder som undersöktes var mobiliserings tekniker, töjningar, styrketräning, dynamiska stabiliserings övningar för skulderbladet, stötvågsbehandling, laserbehandling, akupunktur, cryo-behandling och passiva övningar. Artikeln fokuserade på hur metoden påverkade personen när det gäller smärta, rörlighet, och funktionsförmåga. Av dessa metoder visade det sig att mobiliseringstekniker samt träning som inkluderade töjning, styrketräning och förbättring av skulderbladets stabilitet var visade sig lindra symptom på frusen skuldra. Även stötvågs- och laserbehandling hjälpte att minska smärtan och förbättra funktionen i axeln. Dock fanns det inte ett slutgiltigt svar på vilken metod som är mest effektiv och det är oklart vilken kombination av dessa metoder är optimal för att bota frusen skuldra. Det skulle även behövas längre uppföljningsstudier med fler deltagare för att bekräfta långvariga effekten.  

Cavalleri et al. (2020) samlade ihop sammanlagt 21 studier som granskade olika fysioterapimetoders effekt på frusen skuldra. Resultatet tyder på att fysioterapi är effektivt för att minska smärta, förbättra funktion och rörlighet i axeln. De olika metoderna som undersöktes var manuella terapitekniker, kontinuerlig passiv rörelse (CPM) och terapeutiska övningar. De manuella terapiteknikerna visade sig öka rörligheten, speciellt utåtrotationen. Kontinuerlig passiv rörelse gjordes med maskin och visade sig minska smärta kortvarigt. Terapeutisk träning som inkluderade töjningar och styrketräning visade sig minska smärta och öka funktionen i axeln. Mobilisering av skulderbladet i samband med andra metoder visade även bra resultat. De konstateras ändå att det behövs mera studier för att fastställa den långsiktiga effektiviteten av fysioterapi för frusen skuldra eftersom det inte fanns tillräckligt med studier som hade en uppföljningsperiod.

Olguín-Huerta et al. (2023) samlade ihop 6 studier som undersökte mobilisering av skulderbladet som behandlingsmetod för frusen skuldra. Studierna använde olika mobiliseringstekniker och resultatet tyder på att det inte är ett effektivt sätt att behandla frusen skuldra. De observerade ingen märkbar skillnad i axelns rörlighet eller smärta efter denna behandlingsmetod. Författarna menar att det krävs mera undersökning för att kunna rekommendera denna metod för personer med frusen skuldra. Olguín-Huerta’s et al. (2023) slutsats om mobiliseringens effektivitet motsäger resultaten från Nakandala et al. (2021) och Cavalleri et al. (2020). Denna diskrepans kan delvis förklaras av skillnaderna i metoderna använda inom de systematiska litteratursökningarna samt eventuellt på den dåliga kvaliteten på de originella studier inom litteratursökningarna.

Tedla och Sangadala (2019) gjorde en systematisk litteratursökning som innefattar 10 studier gällande effekten av proprioceptiv neuromuskulär facilitering teknik (PNF) vid behandling av frusen skuldra. PNF tekniken innebär olika muskeltöjningar som ska hjälpa musklerna slappna av. Studierna visade att den mest effektiva PNF tekniken “håll-avslappning” och “kontraktion-avslappning”. Teknikerna användes för flexion, abduktion och utåtrotation. PNF förbättrade axelns rörlighet och minskade smärta hos patienterna. De olika studierna använde PNF-teknikerna ensam eller i kombination med andra fysioterapi metoder. Därmed är det svårt att specificera vilken teknik är mest effektiv ensam eller i kombination med någon annan metod. Denna litteratursökning visar ändå starka bevis för att denna behandlingsmetod kan förbättra axelns funktion och minska smärta.

I en randomiserad kontrollerad interventionsstudie, Rahbar et al. (2021), publicerad efter de tidigare refererade litteratursökningarna, studerades effekten av mobilisering hos 56 patienter. 28 patienter blev behandlade med mobilisering av akromioklavikularleden (yttre nyckelbensleden) och olika övningar för axeln. De resterande 28 patienterna hade bland annat olika övningar och ultraljud som behandling, så kallad standardfysioterapi. Studien visade att de som haft en kombination av mobilisering och standardfysioterapi hade rapporterat om mindre smärta och mera rörlighet i axeln. Speciellt abduktionens aktiva rörlighet förbättrades. Båda grupperna visade förbättring i axelns rörlighet. Denna studies uppföljningsperiod var rätt kort och därmed är det svårt att uppfatta den långvariga effekten av de olika behandlingsmetoderna. Studien hade inte en kontrollgrupp som inte fick någon behandling alls, vilket gör att det är svårare att specificera effekten av mobiliseringen. Över lag visar studien att patienten kan ha nytta av ledmobilisering i samband med rörlighetsövningar för axeln men det finns brist på mängden forskning i detta fall.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att fysioterapi kan vara en värdefull del i behandlingen av frusen skuldra. Olika fysioterapimetoder som töjning, styrketräning och PNF har visat sig kunna minska smärta och öka rörlighet. Även stötvågs- och laserbehandling kan vara till hjälp. Men det finns även studier som tyder på att passiv mobilisering inte har någon effekt och det krävs mera forskning för att kunna rekommendera den metoden till frusen skuldra. Bevisen för passiva mobiliseringens effektivitet är begränsade och delvis motstridiga. Även om olika studier har kommit fram till att fysioterapeutiska metoder kan hjälpa med frusen skuldra, behövs mer forskning för att kunna ge en heltäckande bild av vilken behandlingsmetod eller kombination av metoder som är mest effektiv för varje individ. För personer med frusen skuldra rekommenderas att kontakta en fysioterapeut för en individuell bedömning och behandlingsplan.

Daniela Thomasson, fysioterapistudent, Arcada
Joachim Ring, ft (HYH), utbildningsansvarig, lektor i fysioterapi

Källförteckning

E. Cavalleri, A. Servadio, A. Berardi, M. Tofani, G. Galeoto. (2020) The Effectiveness of Physiotherapy in Idiopathic or Primary Frozen Shoulder: a Systematic Review and Meta-Analysis. Review, 24-39 Nr (1):24-39 https://www.mltj.online/wp-content/uploads/2020/03/04.pdf Extern länk 

Nakandala, P., Nanayakkara, I., Wadugodapitiya, S., & Gawarammana, I. (2021). The efficacy of physiotherapy interventions in the treatment of adhesive capsulitis: A systematic review. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation, 34(2), 195–205. https://doi.org/10.3233/bmr-200186 Extern länk https://content.iospress.com/articles/journal-of-back-and-musculoskeletal-rehabilitation/bmr200186 Extern länk 

Olguín-Huerta, C., Araya-Quintanilla, F., Moncada-Ramírez, V., Estrella-Flores, E., Cuyúl-Vásquez, I., & Gutiérrez-Espinoza, H. (2023). Effectiveness of scapular mobilization in patients with primary adhesive capsulitis: A systematic review and meta-analysis. Medicine, 102(22), e33929. https://doi.org/10.1097/md.0000000000033929 Extern länk 

Paatela, T., Mattila, H. (2022). Olkapääkipu voi johtua äkillisestä vammasta, mutta useimmiten kivun taustalla on olkanivelen ylirasitus. Terveystalo. Hämtad 22.11.2024 https://www.terveystalo.com/fi/tietopaketit/olkapaakipu Extern länk 

Rahbar, M., Kiyakalayeh, S. R., Mirzajani, R., Eftekharsadat, B., & Dolatkhah, N. (2021). Effectiveness of acromioclavicular joint mobilization and physical therapy vs physical therapy alone in patients with frozen shoulder: A randomized clinical trial. Clinical Rehabilitation, 36(5), 669–682. https://doi.org/10.1177/02692155211070451 Extern länk 

Saarelma, Osmo (2022). Jäätynyt olkapää (adhesiivinen kapsuliitti). Duodecim Terveyskirjasto. https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00698 Extern länk 

Tedla, J. S., & Sangadala, D. R. (2019). Proprioceptive neuromuscular facilitation techniques in adhesive capsulitis: a systematic review and meta-analysis. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6944810/ Extern länk 

Terveyskylä (2018). Jäätynyt olkapää.
https://www.terveyskyla.fi/niveltalo/mihin-sattuu/olkapaa/kipea-olkapaa/jaatynyt-olkapaa Extern länk