Känn igen och motverka fake news

Under Donald Trumps tid som president i USA populariserades begreppet ”fake news”, dvs falska nyheter. Trump själv använde ofta begreppet ”falska nyheter” för att förringa sådan information som var ofördelaktig för honom själv. Men oberoende om detta bara var ett politiskt knep eller inte, så existerar faktiskt, särskilt inom sociala medier, en väldigt stor mängd falsk information. Säkert har alla någon gång stött på otroliga påståenden om immigranter, 5G-nätverk, coronavaccin eller annat. När informationsflödet bara växer, kan det vara svårt att skilja på vad som faktiskt stämmer och vad som är påhittat. Läs här om vad fake news är för något, hur vi kan känna igen sådana, vad man skulle kunna göra åt dem och vad allt detta egentligen har för betydelse. Att motverka falska nyhetsflöden är speciellt viktigt i högskolesamband, där vi värnar om det vetenskapliga och att det vi för fram skall grunda sig på fakta.

Vad är fake news?

Fake news, fejknyheter, är i och för sig ingenting nytt. Till exempel publicerade den New York -baserade tidningen The Sun år 1835 en artikelserie om månen, i vilken skribenten i detalj beskrev olika livsformer som existerar där. Artiklarna fick epitetet The Great Moon Hoax, den stora månbluffen. Falska nyheter har dock under 2010-talet fått ett speciellt lyft, med presidentvalet i USA 2016, Brexit och nu senast corona-pandemin. (Pennycook & Rand 2021, s. 388)

Hur skall man då riktigt definiera fejknyheter? Jack Werner skriver, i boken ”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå” (2018), att fejknyheter liknar vandringssägner. Skillnaden är att fejknyheter rör sig betydligt mycket snabbare, tack vare sin spridning på internet. Han påpekar också att vanan att dela en nyhet istället för att återberätta, gör att berättelsen hålls intakt, medan vandringssägner förändras med tiden. (Werner 2018, s. 33-34)

Fejknyheter finns numera också med i Oxford Dictionary. Där definieras det så här: “nyheter som förmedlar eller innehåller falsk, påhittad eller medvetet vilseledande information, eller som betecknas som eller anklagas för att göra det.” Också Nationalencyklopedin ger definitionen: ”fabricerad information som liknar vanliga nyheter till innehåll och form men som skapats i vilseledande syfte”.

Problemet med att ta med medvetet vilseledande som en del av definitionen är att vi ofta inte kan bevisa att felaktigheter har publicerats medvetet, åtminstone inte i sådana fall då inte hela nyheten är ett fabrikat. Ofta innehåller fejknyheter också något sanningsenligt, vilket kan göra dem ännu farligare. Till exempel skriver Chih-Chien Wang (2020, s. 148) så här: ”Denna typ av definition väcker i sin tur frågan om vem som har auktoriteten och förmågan att avgöra om nyheterna är avsiktligt skrivna för att vilseleda publiken.”

Någon helt definitiv begränsning av termen finns alltså inte ännu. Man kan knappast avfärda en lång artikel som fejknyheter bara för att något årtal eller någon detalj är fel, men var gränsen går får var och en tills vidare definiera själv.

Kräv bevis

Men hur skall man då veta vad som stämmer? Till att börja med behövs helt enkelt bondförnuft och kritiskt tänkande. Ifrågasätt det du hör. Även om någon bit fakta stämmer, så kan den vara tagen ur sin kontext och färgas av de åsikter personen ifråga har. Folk säger sällan objektiva saker och det behöver vi ju inte heller göra, men det kan vara bra att vara medveten om detta.

Ofta är människor inte villiga att sätta ner tid och möda på att evaluera en källas pålitlighet. Det är lätt att länka till artiklar eller berätta om åsikter man har hört, men du kan alltid be hen som länkar om bevis. Vem som helst kan skriva i princip vad som helst på internet, så om man skriver något måste man vara beredd att nämna sina källor. Tänk också själv på vad för sorts information du för vidare. Är källan pålitlig? Skulle du lita på en motsvarande källa, om det skulle gälla något du inte håller med om?

Ju ”större” nyhet det är, desto mera kan man kräva bevisföring. Otroliga påståenden eller sådant som går emot den allmänna uppfattningen kräver nog mera än en enskild undersökning som stöd. Jämför också bevisföringen – om en undersökning säger att tobak är hälsosamt och 100 säger motsatsen, så lönar det sig att tro på majoriteten. Att det existerar en vetenskaplig undersökning vars resultat tolkats på ett visst sätt bevisar inte att det är så, särskilt om det finns andra tolkningar eller forskning som lett till motstridigt resultat. Även inom vetenskaplig forskning gör forskarna begränsningar då det gäller material och metod, och dessa begränsningar kan påverka resultatet.

I princip kan man förkasta alla påståenden som bygger på att det skulle existera en större konspiration, med stora mängder individer som döljer något eller ljuger. Den enklaste förklaringen är oftast sann och det är inte heller troligt att viktiga hemligheter hålls hemliga. Konspirationsteorier kan vara ett roligt tidsfördriv, men om man riktigt börjar gräva efter sådant, kan man nog hitta stöd för till och med de mest huvudlösa teorierna.

Som exempel på detta kan jag nämna konspirationsteorin Birds Aren’t Real. Enligt teorin existerar fåglar inte längre, utan de har ersatts av drönare, som spionerar på amerikaner. Rörelsen har bland annat ordnat en demonstration utanför Twitters högkvarter i vilken de krävde att Twitter skulle ändra sin logo. Rörelsen har flera hundratusen följare på sociala medier. Men nyligen kom grundaren ut med att hela rörelsen är en parodi (Lorenz 2021). Man kan naturligtvis fråga sig om alla följare hade insett detta eller inte.

Av vem, var och när är det publicerat?

När du stöter på en nyhet finns det vissa saker som är bra att kontrollera. Kolla, till att börja med, var och när texten är publicerad och vem det är som har skrivit den. Det händer nu och då att fiktiva nyheter, som är avsedda att fungera som satir, delas av folk som faktiskt tror på dem. Förutom satir, finns det ju dessutom en mängd opålitliga nyhetssidor. Dessa kan vara sidor drivna av politiska intressen, men det kan också gälla sidor som visar ett stort intresse för sensationella nyheter överlag eller t.ex. paranormala fenomen. Det finns också falska nyhetssidor, som gör sitt bästa för att likna riktiga nyhetssidor.

Kontrollera vem som upprätthåller sidan och vem som har skrivit texten. Är det någon som på riktigt är insatt i ämnet? När är texten skriven? Det händer också att folk delar föråldrade nyheter utan att kolla datumet på dem. Alltid är ju inte färska texter mer pålitliga än gamla, men till exempel vetenskap går vidare på det sättet, att nya forskningsdata ersätter gamla.

Fundera också över vad som är syftet med informationen. Är det frågan om fakta eller åsikter? Vem är det som drar nytta av påståendet? Ibland kan även forskning vara av kommersiellt intresse och det kan vara värt att tänka på vilka finansiärerna är. I andra fall är det kanske inte alls så självklart vem som drar nytta. Till exempel kan vissa politiska fraktioner helt enkelt dra nytta av en polarisering i samhället, utan att det som det handlar om direkt skulle ha något med deras politik att göra.

Mycket av det jag har nämnt här ovan här hämtat ur checklistan How to Spot Fake News av IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions, 2017).

Ofta talas det om populärhögern i samband med fejknyheter, hur den sprider propaganda och oegentligheter. Men det är faktiskt inte bara bundet till en politisk fraktion. Jack Werner tar, i sin ovannämnda bok, upp ett motsatt exempel; många som har förlöjligat spridandet av falska, invandrarfientliga nyheter, har själva ändå okritiskt delat till exempel en bild på Donald Trump med ett citat som tillskrevs honom. Enligt det skulle han på 1990-talet ha sagt till en tidning att om han ställde upp i presidentvalet, skulle han göra det för republikanerna, för deras väljare var mycket dummare. Det här citatet är helt påhittat, men många avfärdar saken med att säga att ”Han hade ju kunnat säga det”. Men även detta är en falsk nyhet, precis som vilken annan fejknyhet som helst. (Werner 2018, s. 29-30)

Vad vet du själv?

Jämför materialet med vad du vet om ämnet från förr och vad andra källor säger. Naturligtvis kan något som går emot den allmänna uppfattningen stämma, men ju otroligare något påstående verkar, desto större orsak till att förhålla sig skeptiskt till det. Sensationella nyheter kan också vara överdrivna, även om de inte är helt igenom påhittade.

Vi får också vara försiktiga med att inte sprida falsk information vidare själva. Det är lätt att trycka på ”dela”. Om alla ens kompisar på sociala media håller med en skapas det lätt en åsiktsbubbla, där man tycker att en åsikt är självklar, även om den inte alls är det utanför ens bubbla. Därför kan det vara bra att utsätta sig för andra åsikter. Vi kan till exempel besöka sådana Facebook-vänners sidor, som vi bara har lite att göra med, för att se vad de har postat.

Till sist kan det vara bra att inte identifiera sig själv med de åsikter man för fram. Om någon kritiserar åsikterna eller ifrågasätter fakta, så ta det inte personligt. På samma sätt skall vi också tänka på att andra människor också är så mycket mera än just den post du råkade se på Twitter eller Instagram eller något annat socialt medium. Du har all rätt att ifrågasätta detta inlägg, men gör det inte till ett utfall mot personen ifråga.

Vad göra?

Gordon Pennycook och David Rand skriver att “[d]et finns en betydande skillnad mellan vad människor tror och vad de delar på sociala medier. Denna dissociation drivs till stor del av ouppmärksamhet, mer än av målmedvetet spridande av felaktig information. Således kan interventioner framgångsrikt få användare av sociala medier att fokusera mer på noggrannhet.” (Pennycook & Rand 2021, s. 388)

Med andra ord skulle det behövas någon form av funktion på sociala medier, som frågar om du verkligen har läst vad du delar och om du faktiskt vet att det är sant. Därför borde sociala medier ställas till svars, så att de skulle ta i på allvar med att lösa problemet. Enligt samma artikel är ett problem att ”människor inte alls tar hänsyn till riktighet när de gör val om vad de ska dela online” (Pennycook & Rand 2021, s. 396). Genom att göra processen långsammare och få folk att reflektera ens för en stund över saken kan man redan uppnå bättre resultat.

Men förutom att kräva förändringar av sociala medier, så är den enda möjligheten vi har, som individer, att ifrågasätta sådant vi ser på internet och se till att åtminstone inte bidra till problemet.

Varför bry sig?

I podcasten Speaking of Psychology, säger filosofiedoktor Chrysalis Wright (American Psychology Association 2019) att “om människor börjar tro på falsk information börjar de tvivla på korrekt information – de börjar bestrida vetenskapliga bevis”. En av orsakerna till att vi behöver tänka kritiskt på den information vi får, är att information inte är en smaksak – det är inte fråga om ifall man tycker att jorden är rund eller inte, det är något som vi kan bevisa vetenskapligt.

Fejknyheter kan, i värsta fall, få folk att tro att de inte behöver backa upp sina argument med verklig information. Det man är rädd för, är att hela det system som finns tills för att granska informationens riktighet kan komma till skada. Sanningen är värd att värna om!

Då det gäller en högskola, som Arcada, har vi redan undervisning i informationskompetens. Informationskompetens innebär inte bara att man vet hur man hittar information, utan också hur man avgör vilken information som är pålitlig och vilken som inte är det. Det största problemet är hur vi ser till att alla studenter faktiskt tar till sig det vi erbjuder. Redan i samband med Teknologi och lärande -kursen, i början av studierna, får studenterna lära sig om källkritik – det bästa vapnet i kampen mot fejknyheter.

Läs mer om informationskompetens på våra Libguides. Extern länk

Janne Nyström

Källhänvisningar

American Psychology Association. 2019. Fake News with Chrysalis Wright, PhD. Speaking of Psychology. [podcast] Extern länk Hämtad 7.3.2021.

IFLA. 2017. How to Spot Fejknyheter. [PDF-affisch] Tillgänglig: https://repository.ifla.org/handle/123456789/167 Extern länk. Hämtad: 7.3.2021.

Lorenz, Taylor. 2021. “Birds Aren’t Real, or Are They? Inside a Gen Z Conspiracy Theory”. New York Times, 9.12.2021.

Pennycook, Gordon & Rand, David. 2021. The Psychology of Fejknyheter. Trends in cognitive sciences, 25(5): 388–402. Extern länk Hämtad 7.3.2022.

Wang, Chih-Chien. 2020. Fejknyheter and Related Concepts: Definitions and Recent Research Development, Contemporary Management Research, 16(3): 145–174. Extern länk Hämtad: 7.3.2021.

Werner, Jack. 2018. ”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå”. Om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten av källkritik. 3. uppl. Sto