Odla i vass istället för i torv
Publicerad: 18.12.2024 / Publikation / Blogg
Baltic Reed jämförde torv och vass som odlingssubstrat i en plantskola i Helsingfors. Enligt plantskolans trädgårdsmästare fungerade vassen bra och har förutsättningar att ersätta torv. Växterna som ingick i experimentet såldes bland plantskolans övriga produkter, vilket kan ses som ett utmärkt resultat.
Inledning
Bladvass (Phragmites australis, i folkmun vass) är ett högvuxet mångårigt gräs som växer världen över, inte minst i Östersjön. Övergödningen av Östersjön har gynnat vassen och den breder ut sig på ett allt större område (Pitkänen et al., 2013). Traditionellt har vassen betats av boskap och på så sätt har strandängar med rik biologisk diversitet upprätthållits. Numera är boskap på strandängar sällsynta och i stället är det människor med maskiner som klipper vass för att upprätthålla strandängarna. I många fall lämnas den klippta vassen på stranden i brist på ekonomiskt lönsam vidareförädling (Ajosenpää, 2014). I projektet Baltic Reed är vårt mål inte bara att klippa 300 hektar vass för att avlägsna näringsämnen ur Östersjön, utan också att utveckla ekonomiskt lönsamma produkter av den klippta vassen. Ifall en ökad efterfrågan på vass kunde göra vassklippningen lönsam för företag, skulle inte vassklippningen i miljövårdssyfte behöva bekostas med skattemedel. Detta vore också ett stort steg framåt för övergången mot en cirkulärare ekonomi kring Östersjön, då näringsämnen som läckt ut i havet kunde komma till nytta på land igen.
Vass och torv
Ett möjligt användningsområde för skördad vass är som odlingssubstrat, dvs. det växtunderlag som läggs i krukor och växterna får breda ut sina rötter i. I dagens läge är torv ett mycket vanligt odlingssubstrat pga. dess mycket passande egenskaper, så som förmåga att hålla vatten, avsaknad av ogräsfrön och bra hanterbarhet. Tyvärr är torvbrytningen förknippad med både klimat- och miljömässiga problem så det finns efterfrågan på miljövänligare alternativ (Särkkä et al., 2016). Komposterad vass har liknande egenskaper som torv och kan möjligtvis ersätta torv som odlingssubstrat. På så sätt kunde två miljömässiga insatser kombineras: Klippning av vass och ersättning av torv.
Experimentell uppsättning
Baltic Reed fick våren 2024 (april-juni) möjligheten att genomföra ett experiment för att jämföra torv och vass som odlingssubstrat i en liten plantskola i Helsingfors. Björkvalls plantskola har en lång erfarenhet av att använda torv som växtunderlag, men är också intresserade av att pröva nya miljövänligare material. I experimentet provodlades 5 olika växter i 4 olika växtunderlag, enligt tabell 1 och 2. Den komposterade vassen bestod av krossad komposterad grön sommarvass, samt krossad vintervass. Torven, som användes som referens, var ett kommersiellt grundgödslat växtsubstrat.
Växter, vetenskapligt namn | Planteringsform | |
---|---|---|
1. | Tomat, Solanum Lycipersicum | Omplantering |
2. | Canna, Canna x generalis | Omplantering |
3. | Zinnia, Zinnia elegans | Frösådd |
4. | Zucchini, Cucurbita pepo | Frösådd |
5. | Majs, Zea mays | Frösådd |
Växtunderlag | |
---|---|
1. | Komposterad vass |
2. | Komposterad vass + gödsel |
3. | Torv |
4. | Torv + gödsel |
Växterna odlades med samma metoder som plantskolans egna växter, dvs. i uppvärmda växthus (20-25°C) med manuell bevattning och tilläggsgödsling. Trädgårdsmästaren kontrollerade växterna dagligen och vattnade och gödslade enligt behov. På så sätt kunde vassen utvärderas som växtunderlag i en verklig produktionsmiljö. Tomaterna (Solanum Lycipersicum) och Cannorna (Canna x generalis) hade förodlats i torv och omplanterades som små plantor i experimentets växtunderlag. Zinnian (Zinnia elegans), Zucchinin (Cucurbita pepo) och Majsen (Zea mays) såddes rakt i experimentets växtunderlag för att se om det fanns skillnader i grobarheten. Sammanlagt deltog ca 500 plantor i experimentet.
Uppföljningen av experimentet skedde av trädgårdsmästaren samt personal från Baltic Reed. Vanliga parametrar att hålla reda på inom odling är växtens färg (där gulnande växter tyder på näringsbrist och mörkgrön färg tyder på välmående växter), växtens storlek och spänst (en spänstig växt har passligt med vatten medan en sladdrig växt har brist på vatten). Växtunderlaget granskas också dagligen för att kolla att det inte är för torrt eller för vått. Grobarheten kontrollerades genom att räkna hur många frön som grodde.
Resultat
Efter ett par veckor kunde ingen skillnad i grobarhet ses. Förmågan att hålla vatten var samma i alla växtunderlag och växterna hade vuxit sig lika stora. De växter som inte fick mineralgödsel hade en gulare färg än de som fått mineralgödsel, vilket tydde på näringsbrist. I figur 1 och 2 kan ses Zinnior som grott både i vass och torv. I det här skedet såg Zinniorna ut att gro lite snabbare i vassen än i torven, men det var för tidigt att dra långt gående slutsatser.
Efter en månad började det synas tydliga skillnader mellan tomaterna som fick gödsel och de som inte fick. De utan gödsel var små och gula, medan de som fick gödsel var gröna och frodiga. Det var ingen märkbar skillnad på tomaterna som växte i torv eller vass. I figur 3 ses tomaterna i de olika växtunderlagen efter en månads odling. I figur 4 ses fina tomatrötter i växtunderlaget av vass med gödsel. Vattnet i krukorna med torv var jämnare fördelad i hela krukan jämfört med de i vass, där vattnet samlades mera i botten av krukan.
Eftersom de växter som inte fick gödsel började se så ynkliga ut gavs gödsel åt alla växter. Efter detta blev växterna grönare och började växa kraftigare. De hann dock aldrig i kapp de andra växterna som fått gödsel sedan starten och förblev mindre. Då växterna blev större och drack mera vatten, kunde det märkas att växterna i vass behövde mera vatten än växterna i torv. Torven hade bättre förmåga att suga i sig vatten. Trots tilläggsgödslingen så förblev också växterna i vassen lite gulare än de i torven, detta kan ses i figur 5. I figur 6 ses tomatplantor mot slutet av sommaren som vuxit i vass med gödsel. Den blommade fint och fick många tomater.
Slutsatser
Genom intervju med Björkvalls Plantskolas trädgårdsmästare kunde följande slutsatser dras:
- Vass fungerar som odlingsunderlag och har potential att ersätta torv.
- Torven hade bättre egenskaper då det kommer till vattenhållning och gödsling. Det beror troligen på torvens långa historia som växtunderlag och den omfattande produktutvecklingen som den genomgått. Särkkä et. al. (2016) observerade i sitt experiment att deras växtunderlag med 50% vass behövde mera kvävegödsel i början av odlingen. Troligen berodde detta på att vassen ännu var i nedbrytningsfas och därför förbrukade mera kväve. Mot slutet av deras experiment förbrukade dock torvunderlaget och vassunderlaget samma mängd gödsel.
- Mera utveckling krävs angående gödsling och bevattning för att vass skall kunna användas i större utsträckning som växtunderlag inom professionell odling, men detta gäller alla nya material som har potential att ersätta torv.
- Största skillnaden mellan plantorna berodde på skillnader i gödsling och inte på skillnader i växtunderlagen.
Avslutning av experimentet
Växterna som ingick i experimentet såldes bland plantskolans övriga produkter, vilket kan ses som ett utmärkt resultat. En del av växterna delades ut till personalen på Arcada och efter sommarlovet fick vi höra många goda odlingserfarenheter av kollegerna. Baltic Reed kommer att fortsätta främja vassens användning som odlingssubstrat med hjälp av plantskoleodlare, producenter av odlingssubstrat och med hobbyodlare.
Skribenter: Rasmus Björkvall, Paula Linderbäck, Laura Montin och Stewart Makkonen-Craig (i bild högst upp).
Källor
Ajosenpää, T. 2014. Suunnittelulla ja ruo'on hyötykäytöllä tehokkuutta rantojen hoitoon. Extern länk Tuloksia ja kokemuksia VELHO-hankkeesta. Varsinais-Suomen ELY-keskuksen raportteja 55/2014.
Pitkanen, H., Peuraniemi, M., Westerbom, M., Kilpi, M., & von Numers, M. (2013). Long-term changes in distribution and frequency of aquatic vascular plants and charophytes in an estuary in the Baltic Sea. Annales Botanici Fennici, 50, 1–54.
Särkkä, L., Tuomola, P. ja Jokinen, K. 2016. Ruokohelpi- ja järviruokopohjaisten materiaalien soveltuvuus tomaatin kasvualustaksi. Extern länk Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 55/2016. Luonnonvarakeskus.