Distansfysioterapi vid artros - effekt och upplevelser

I vissa länder har användandet av distansfysioterapi ökat markant under pandemin. Av de fysioterapeuter som svarade på en enkätstudie i Finland utförde 75,4 procent distansfysioterapi i offentliga sektorn och 76,6 procent i privata sektorn under pandemin. Före pandemin var det 33,8 procent av fysioterapeuterna i offentliga sektorn respektive 19,7 procent i privata sektorn som utförde distansfysioterapi. Dock använde endast 11,7 procent av fysioterapeuterna mer än 20 procent av sin arbetstid för distansfysioterapi under pandemin. (Hellstén et al. 2022) I Schweiz ökade användandet från 4,9 procent innan pandemin till 44,6 procent under pandemin (Rausch et al. 2021). Bland fysioterapeuter i Sverige som arbetar med äldre klienter och klienter med neurologiska sjukdomar var det däremot få som ställde om till att utföra distansfysioterapi. Där finns det ett behov av att stärka fysioterapeuters kompetens inom distansfysioterapi. Vårdavtal som reglerar rehabiliteringen samt klienternas förmåga att använda de digitala verkttygen var begränsande faktorer i utförandet av distansfysioterapin. Fysioterapeuterna oroade sig över att klienterna inte har möjlighet att använda den teknik som behövs vid distansfysioterapi. Äldre klienter kan ha kognitiva, visuella och finmotoriska funktionsnedsättningar som påverkar deras förmåga att hantera digitala verktyg. Däremot ansåg fysioterapeuterna att äldre personers tillgänglighet till fysioterapi skulle förbättras genom distansfysioterapi. (Bezuidenhout et al. 2022)

Distansfysioterapieffekter för artrosklienter

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen och innebär att ledens brosk, ben, kapsel och muskler drabbas. Förändringarna i leden sker gradvis under en längre tid och ger upphov till smärta vilken gör leden stel. För att behandla artros kan olika fysioterapeutiska metoder tillämpas, däribland terapeutisk träning, akupunktur eller fysikalisk behandling i form av massage med kyla. (Finska läkarföreningen Duodecim, 2018) Enligt god medicinsk praxis är grunden för behandlingen vid artros att klienten får handledning i egenvård, lämplig terapeutisk träning och motion samt viktminskning om klienten är överviktig. (God medicinsk praxis, 2021)

Distansfysioterapi kan vara ett effektivt rehabiliteringssätt för klienter med artros (Akram Gohir et al. 2021). Forskning visar att distansfysioterapi vid artros kan leda till minskad smärta i leden och en ökad förmåga för aktivitet (Akram Gohir et al. 2021). Terapeutisk träning utförd med hjälp av distansfysioterapi för knäartrosklienter har visat förbättringar gällande smärthantering och funktionsförmåga. Förbättringarna bibehölls även efter nio månader. (Hamilton et al. 2023)

I Sverige tillämpas distansfysioterapi vid artros genom en nationell digital tjänst som kallas “Artrosskolan”. Vid denna tjänst får klienter med artros i höft-, knä- eller fingerlederna information och handledning. Klienterna får handledning att lämplig fysisk aktivitet som till exempel konditionssalsträning, cykling och simning rekommenderas vid artros och att måttlig smärta vid träning inte förvärrar situationen i leden. Klienten får även ett individuellt anpassat terapeutiskt träningsprogram genom den digitala tjänsten. Det individuella terapeutiska träningsprogrammet rekommenderas utförs sex veckor med handledning och övervakning på distans av en fysioterapeut. “Artrosskolan” följer Socialstyrelsen i Sveriges nationella riktlinjer för grundbehandling av artros. Det har konstaterats att med hjälp av denna form av distansfysioterapi för klienter med artros kan livskvaliteten förbättras. (1177 Vårdguiden, 2019; 1177 Vårdguiden, 2022)

Distansfysioterapi har visats förbättra funktionen i leden inför total höftleds- eller knäledsplastik. Med hjälp av distansfysioterapin kan även klienter med begränsad möjlighet att uppsöka mottagningen nås, vilket kan medföra lägre kostnader både för klienter och vårdorganisationer. (Hewlett-Smith et al. 2020) Efter knäplastikoperationer för patienter med knäartros har distansfysioterapi även visats vara lika effektivt som traditionell fysioterapi (Hamilton et al. 2023).

Fysioterapeuters upplevelser

Enligt fysioterapeuter lämpar sig distansfysioterapi vid diagnoser som muskuloskeletala besvär samt lung- och hjärtsjukdomar men är inte lika bra för klienter med neurologiska diagnoser (Hellstén et al. 2022). En del fysioterapeuter är bekväma med att utföra en kombination av distansfysioterapi och den traditionella fysioterapin (Amin et al. 2022). Vid distansfysioterapi är tekniska problem ett vanligt hinder som kan skapa frustration både för klienter och fysioterapeuter. Det kan även vara svårt att bedöma en klients symtom via skärmen. (Damhus et al. 2018) Klienters förmåga att hantera den fysioterapeutiska handledningen vid knäartros är av stor vikt för att förbättra funktionsförmågan, fysiska aktiviteten, minska smärtan och förbättra livskvaliteten. Distansfysioterapi kan vara ett effektivt sätt för att handleda klienten, speciellt under restriktionerna som var i kraft under covid-19-pandemin. För att förändra knäartrosklienters beteende gällande fysisk aktivitet kan det vara attraktivt och motiverande att utföra en del av terapin utomhus i form av distansfysioterapi. (Moutzouri & Gioftsos, 2022)

Digitalisering inom fysioterapisektorn har stor potential. I och med den nuvarande digitaliseringen inom sjukvården och rehabiliteringen påverkas fysioterapin allt mer av den digitala utveckling som sker. Ett exempel är elektronisk dokumentation, som kan standardisera arbetsprocesser och underlätta uppföljningen av fysioterapiprocessen. En fysioterapeutisk bedömning av exemeplvis knäleden genom distansfysioterapi har visat sig vara genomförbar och tillförlitlig. På så sätt kan distansfysioterapi underlätta fysioterapeuters dagliga arbete och effektivitet. Distansfysioterapi gör det möjligt att nå klienter, även i områden som ligger avlägsna från fysioterapimottagningen. (Estel et al. 2022)

Egna erfarenheter

Under covid-19-pandemin har jag fått uppleva olika former av distansfysioterapi, både där jag själv innehade uppgifter som fysioterapeut men även i rollen som klient. Under studietiden tvingades både teoriundervisningen och praktiska delmoment genomföras på distans. Baserat på mina erfarenheter ser jag tydliga kopplingar till de forskningsresultat som finns, däribland problematiken kring svårigheterna för klienterna att hantera digitala verktyg som krävs för att kunna utföra distansfysioterapin (Bezuidenhout et al. 2022). För att kunna nå klienten genom digitala verktyg samt utföra en fysioterapeutisk bedömning är det viktigt att stärka fysioterapeuters kompetens inom distansfysioterapi (Damhus et al. 2018).

Handledning av terapeutisk träning på distans i form av gruppterapi via en skärm upplevde jag som utmanande. Skärmen vi hade i användning var relativt liten och bildrutorna på respektive klient även mindre. Det gjorde det svårt att bedöma och observera tekniken hur enskilda klienter utförde terapeutiska övningar. Tydliga verbala instruktioner är av stor vikt för ett lyckat resultat. En av de största utmaningarna var svårigheterna att som fysioterapeut handleda och ge återkoppling till klienterna. Att kommunicera via skärmen kan uppfattas som ett hinder, då fysioterapeuterna behöver instruera verbalt. Distansfysioterapi kommer inte att kunna ersätta den fysioterapeutiska mottagningen i samma fysiska rum, eftersom viktig kommunikation och observation kan utebli (Damhus et al. 2018).

Sammanfattningsvis kan konstateras att distansfysioterapi kan vara en effektiv form för den traditionella fysioterapin i en del sjukdomar. Digitaliseringen inom fysioterapin ser ut att ha stor potential, speciellt bland yngre fysioterapeuter (Estel et al. 2022), och glädjande är att distansfysioterapi och hälsoteknologi är nu tydligt implementerad i studieplanen i fysioterapiutbildningen vid Yrkeshögskolan Arcada.

Jansson Ida, fysioterapistuderande, Arcada, E-post: ida.jansson@arcada.fi
Hellstén Thomas, doktorand, lektor i fysioterapi, Arcada, E-post: thomas.hellsten@arcada.fi

Källor

Akram Gohir, S., Eek, F., Kelly, A., Abhishek, A. & M. Valdes, A., 2021, Effectiveness of Internet-Based Exercises Aimed at Treating Knee Osteoarthritis The iBEAT-OA Randomized Clinical Trial, JAMA Netw Open. 2021;4(2): e210012. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen… Extern länk

Amin, J., Ahmad, B., Amin, S., Siddiqui, A. A. & Khursheed Alam, M., 2022, Rehabilitation Professional and Patient Satisfaction with Telerehabilitation of Musculoskeletal Disorders: A Systematic Review, Hindawi. https://doi.org/10.1155/2022/7366063 Extern länk

Bezuidenhout, L., Joseph, C., Thurston, C., Rhoda, A., English, C. & Moulaee Conradsson, D., 2022, Telerehabilitation during the COVID-19 pandemic in Sweden: a survey of use and perceptions among physiotherapists treating people with neurological diseases or older adults, BMC Health Services Research 2022. 22:555; 26 April 2022. https://doi.org/10.1186/s12913-022-0796… Extern länk
Damhus, CS., Emme, C. & Hansen, H, Barriers and enablers of COPD telerehabilitation – a frontline staff perspective. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis. 2018 Aug 17;13:2473-2482. https://doi.org/10.2147/COPD.S167501 Extern länk
Estel, K., Scherer, J., Dahl, H., Wolber, E., D. Forsat, N. & A. Back, D., 2022, Potential of digitalization within physiotherapy: a comparative survey, BMC Health Services Research 2022. 22:496. https://doi.org/10.1186/s12913-022-0793… Extern länk

Finska Läkarföreningen Duodecim, 2018. Tillgänglig: https://www.terveyskirjasto.fi/khr00061 Extern länk Hämtad: 10.11.2022.

Ftouni, R., Al Jardali, B., Hamdanieh, M., Ftouni, L. & Salem, N., 2022, Challenges of Telemedicine during the COVID-19 pandemic: a systematic review, BMC Medical Informatics and Decision Making 2022. 22:207. https://doi.org/10.1186/s12911-022-0195… Extern länk

God medicinsk praxis, 2021. Tillgänglig: https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00064 Extern länk Hämtad: 2.1.2023

Hamilton, D. F., Akhtar, S., Griffiths, B., Prior, Y. & Jones, R. K., 2023, The use of technology to support lifestyle interventions in knee osteoarthritis: A scoping review, Elsevier. https://doi.org/10.1016/j.ocarto.2023.1… Extern länk

Hellstén, T., Arokoski, J., Sjögren, T., Jäppinen, A-M. & Kettunen, J., 2022, The Current State of Remote Physiotherapy in Finland: Cross-sectional Web-Based Questionnaire Study, JMIR Rehabil Assist Technol 2022;9(2): e35569. https://doi.org/10.2196/35569 Extern länk

Hewlett-Smith, N., Pope, R., Furness, J., Simas, V. & Hing, W., 2020, Prognostic factors for inpatient functional recovery following total hip and knee arthroplasty: a systematic review, Acta Orthopaedica 2020; 91 (3): 313–318. https://doi.org/10.1080/17453674.2020.1… Extern länk

Latif-Zade, T., Tucci, B., Verbovetskaya, D., Bialkin, E., Ng, B., Heddon, S., Berteau, J.-P., 2021, Systematic Review Shows Tele-Rehabilitation Might Achieve Comparable Results to Office-Based Rehabilitation for Decreasing Pain in Patients with Knee Osteoarthritis. Medicina, 57, 764. https://doi.org/10.3390/medicina57080764 Extern länk

Moutzouri, M. & Gioftsos, G., 2022, How effective is a blended web-based rehabilitation for improving pain, physical activity, and knee function of patients with knee osteoarthritis? Study protocol for a randomized control trial, Plos One. https://doi.org/10.1371/journal.pone.02… Extern länk

Rausch, AK., Baur, H., Reicherzer, L. et al. Physiotherapists’ use and perceptions of digital remote physiotherapy during COVID-19 lockdown in Switzerland: an online cross-sectional survey. Arch Physiother 11, 18 (2021). https://doi.org/10.1186/s40945-021-0011… Extern länk

Salminen, A-L., Hiekkala, S. & Stenberg, J-H., 2016, Etäkuntous. Tillgänglig: https://www.researchgate.net/publicatio… Extern länk Hämtad: 6.1.2022.

Seron, P., Oliveros, M-J., Gutierrez-Arias, R., et al. Effectiveness of Telerehabilitation in Physical Therapy: A Rapid Overview. PTJ: Physical Therapy & Rehabilitation Journal. Jun2021, Vol. 101 Issue 6, p1-18. 18p. https://doi.org/10.1093/ptj/pzab053 Extern länk

1177 Vårdguiden, 2019. Tillgänglig: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/beh… Extern länk Hämtad: 16.11.2022

1177 Vårdguiden, 2022. Tillgänglig: https://www.1177.se/Ostergotland/behand… Extern länk Hämtad: 16.11.2022