Cirkulär omställning kräver gränsöverskridande samarbeten och tydlig kommunikation

Bakgrund

Konceptet cirkulär ekonomi är ett känt begrepp för många. Som forskare, student eller lärare är vi medvetna om de trender och möjligheter som cirkulär ekonomi innebär. EU och Finland har framställt vägkartor, planer och förordningar som på sikt ska förändra vårt sätt att se på ekonomin. Stora krav ställs på företag som har begränsad tid att sätta sig in i och förstå vad som krävs. Vi som jobbar inom yrkeshögskolor tillämpar forskning och skapar praktiska exempel (piloter) för att hitta nya möjligheter att skapa mervärde, nya värdekedjor och nya produkter. Vi har forskare som skapar textilfibrer med längre hållbarhet eller bionedbrytbara polymerer som kan ersätta de fossilbaserade, traditionella polymererna. Det är en sak att diskuterar cirkulär ekonomi bland oss som är mitt i den senaste trenden, men när vi sedan ska kommunicera cirkulär ekonomi utanför akademin, med någon som inte är så bekant med konceptet, kan vi lätt råka ut för fallgropar. Ändå är det viktigt att nå ut till olika målgrupper för att försnabba en grön omställning och utvecklingen mot ett mer cirkulärt samhälle.

Samarbete kritiskt för SME:s omställning mot cirkulär ekonomi

Små- och medelstora företag (SME) är avgörande för framgången med den gröna omställningen inom EU, eftersom SME för närvarande är ansvariga för ungefär 60 % av alla växthusgasutsläpp från företag. Enligt en europeisk hållbarhetsrapport (Annual report on European SME:s 2021/2022) har en allt större andel av SME påbörjat övergången till hållbarhet genom investeringar i omställningsprocesser och de betraktar följaktligen hållbarhetsfrågor som en möjlighet att utnyttja (Sohal, 2022). Sohal och De Vass har studerat 16 australienska SME och deras erfarenhet i omställning mot cirkulär ekonomi. Forskarna fann flera nycklar till lyckad implementering av cirkulär ekonomi, där bland annat ledningens passion och att hitta praktiska lösningar är de avgörande interna faktorerna. Samarbetet mellan olika aktörer är den viktigaste externa faktorn och forskarna föreslår starka offentliga, privata och akademiska partnerskap för att hantera utmaningar inom CE.

En annan forskargrupp har studerat nätverkets roll i att framgångsrikt implementera cirkulärekonomiska principer hos SME. Agyabeng-Mensah (2022) lyfter fram nätverksteorin som innebär att företag kan utvidga sin resursbas och kunskap genom ett nätverk av allianser med samarbetspartners, forskare, kunder och andra intressenter. Denna typ av allianser skapar innovations- och samarbetsförmåga för företagvilket ger tillgång till resurser och främjar bättre företagsprestanda. Forskare är överens om att små- och medelstora företag är beroende av intressenter för att erhålla relevanta resurser samt lära sig av intressenterna för att genomföra sociala och miljömässiga åtgärder. Samarbete främjar cirkularitet i organisationer genom olika processer och strukturer i tre faser av produktens livscykel (strategiska 3R: reduce, reuse, recycle; minska, återanvända, återvinna).

För att bromsa upp och sluta så kallade resursflöden implementeras CE både i design- användnings- och slutskedet. Arbetet med att bromsa upp resursflöden sker i designfasen. I användningsfasen, det vill säga medan produkten används av konsumenten, vidtas åtgärder för att sakta ner resursflöden för att förlänga produktens användbarhet och prestanda. I slutskedet sker en slutning av resursflöden genom dels återvinning och dels återintegrering av sekundära resurser (Danvers, 2023).

Cirkulär ekonomi handlar också om att designa produkter utifrån material som överhuvudtaget går att cirkulera utan att biosfären systematiskt tillförs ämnen som ackumuleras. Detta innebär också i förlängningen att vi inom begreppet cirkulär ekonomi behöver införliva en vetenskapligt baserad förståelse för vilka ämnen som fortsättningsvis kan cirkuleras och vilka ämnen vi behöver fasa ut helt och hållet och att användningen därmed behöver upphöra.

Kommunikation om cirkulär ekonomi kan vara förvirrande

Det finns många anledningar till att cirkulär ekonomi kan visa sig vara ett problematiskt begrepp när det handlar om kommunikation. För det första är cirkulär ekonomi en paraplyterm som omfattar olika affärsmodeller, från cirkulära försörjningskedjor till återvinning, produkt som en tjänst och delningsplattformar. Det övergripande målet är att lyckas förlänga produktens livslängd och ändå kunna göra det ekonomiskt genomförbart. Som exempel kan cirkulär ekonomi handla om alltifrån klädaffärer som säljer begagnade kläder, till Uber eller företag som producerar näringsämnen till jordbruk. Dessa aktiviteter har väldigt lite med varandra att göra. En annan utmaning är själva namnet, cirkulär ekonomi, som många likställer med återvinning. Tredje utmaningen i cirkulärekonomiska modeller är att många av de grundläggande modellerna inte är nya ­­− trots allt har vi till exempel återvunnit och reparerat saker i årtusenden. Är det bara ett gammalt begrepp med ett fint nytt namn eller pratar vi om något annat här? Är cirkulär ekonomi bara ytterligare ett begrepp för hållbart företagande? Detta kan låta förvirrande, speciellt för de som inte är direkt involverade i den cirkulärekonomiska utvecklingen i sin vardag. Det som är värt att komma ihåg är att återvinning alltid är sista steget, där en del av materialets värde går förlorat, medan grundprincipen i cirkulär ekonomi är just att skapa ett (mer)värde för ett materialflöde som tidigare ansågs vara avfall utan värde.

Kommunicera utan förvirring

Ett verktyg som vi har funnit användbart när vi kommunicerar med nya målgrupper är att fokusera på begreppet värde. Cirkulär ekonomi är en värdeekonomi som handlar om att identifiera, behålla och förädla värdet av material. Kärnan i cirkularitet är att inte förlora det värdet som redan är inbäddat i den befintliga produkten eller materialet. Hur kan vi skapa mervärde av det som vi redan har? Svaren på dessa frågor kan hittas i någon av affärsmodellerna inom den cirkulära ekonomin.

Ett annat sätt att kommunicera cirkulär ekonomi är att fokusera på R-strategier (Vermeulen, 2019). R-strategier syftar på det engelska ordet “re” och vi hänvisar till fem nyckelmetoder för produkters cirkularitet som antingen kan användas oberoende av varandra eller i kombination med varandra. Ordet “re” kommer ursprungligen från latin och betyder ’igen’ och ’tillbaka’. Dessa fem nyckelstrategier är reducera, reparera, renovera, återanvända (reuse) och återvinna (recycle).

Att förstärka kommunikationen om cirkularitet för olika målgrupper för att skapa nya samarbeten är också en del av CircAgile-projektet (Agile Circular competence network ). Projektets huvudsakliga syften är att kombinera den nuvarande multidisciplinära och tvärsektoriella kunskapen, att samla ett bredare nätverk för samarbete, att aktivera diskussionen, att hitta nya initiativ för innovationer, att studera “best practice” samt utveckla de agila kunskaps- och kompetensdelningsmetoderna för systematisk tvärsektoriell utveckling som involverar både privata sektorn och högre utbildningssektorn. CircAgiles partners inkluderar Yrkeshögskolan LAB, Yrkeshögskolan Arcada, Högskolan i Borås, Lettlands universitet och Invenire Market Intelligence Oy.

Förstärkning av samarbeten mellan akademin och företag

En ytterligare utmaning för små- och medelstora företag är att de sällan har kapacitet (ekonomiskt, kunskapsmässigt eller tidsmässigt) för en fördjupning av värdeskapande och innovation av nya cirkulära affärsmöjligheter i sin befintliga verksamhet. Genom ett fördjupat samarbete kan vi inom akademin hjälpa företag att hitta nya tillämpningar för materialflöden som förut ansågs som avfall. Vi som forskare kan erbjuda stöd och hjälp för företag som vill implementera R-strategier. Detta kan inkludera teknisk expertis eller hjälp med att utveckla implementeringsplaner. Som forskare har vi möjlighet att, tillsammans med våra studerande, skapa modeller för att systematiskt studera vilka fördelar som kan uppnås genom att arbeta med cirkularitet och använda konkreta exempel för att illustrera vilka resultat en omställning mot ett mer cirkulärt företagande kan ge. Att involvera studerande i innovationsprocessen är viktigt och bidrar också till att framtidens arbetskraft redan har en del nycklar till lösningar med sig.

Ett annat projekt, som har som syfte att hjälpa mikro- och småföretag på sin resa mot hållbart och cirkulärt företagande är REACT ­­− Företagens gröna omställning (REACT). Vi samarbetar i projektet med svensk- och engelskspråkiga företag från olika branscher och erbjuder kostnadsfria mikrokurser online, workshoppar, evenemang samt verktyg och processtöd för en grön omställning som kopplar cirkulär ekonomi med hållbarhet.

Omställning är ett måste. Med hjälp av forskare och studenter kan företag få hjälp med sina utmaningar och genom ett förstärkt samarbete kan vi tillsammans bidra till en cirkulär samhällsomställning.

Paula Linderbäck och Erica Scott, Yrkeshögskolan Arcada

Johanna Tanhuanpää, Invenire Market Intelligence Oy

Lea Heikinheimo, Yrkeshögskolan LAB

Referenser

Agyabeng-Mensah, Y., Afum, E., Baah, C., & Essel, D. (2022). Exploring the role of external pressure, environmental sustainability commitment, engagement, alliance and circular supply chain capability in circular economy performance. International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, 52(5–6), 431–455. https://doi.org/10.1108/IJPDLM-12-2021-0514 Extern länk

Annual report on European SMEs 2021/22 SMEs and environmental sustainability background document.

Danvers, S., Robertson, J., and Zutshi, A. (2023). Conceptualizing How Collaboration Advances Circularity. Sustainability, 15(6), 5553. https://doi.org/10.3390/su15065553 Extern länk

Sohal, A., and De Vass, T. (2022). Australian SME´s experience in transitioning to circular economy. Journal of Business research, 142, 594–604.

Vermeulen, W. Reike, D. and Witjes, S. (2019). Circular economy 3.0- solving confusion around new conceptions of circularity by synthesizing and re-organizing the 3R’s concept into a 10R hierarchy. Renewable matter, 27, 12-15.