Förstavårdens arbetsdag är variation, utmaningar och krav – men de går att bemästra

Den rykande kaffekoppen blir stående på brandstationens kaffebord, när förstavårdarna får sitt första alarm. Alarmkoden är 790B; oklart fall, situationen bedöms ännu av Nödcentralen under samtalet. Medan arbetsskornas blixtlås spänns fast i garaget, börjar redan diskussionen mellan de två förstavårdarna som jobbar som arbetspar; ”Adressen är helt i centrum, det tar fem minuter dit.”; ”Där är bara höghus på den gatan, vi måste kolla hur vi kommer in på bakgården..”.

Före garagedörren hinner rulla upp, kontaktar Nödcentralen enheten på nytt. Koden specificeras till 700A, livlös patient, återupplivning har påbörjats av anhörig. Tilläggsenheter alarmeras. Räddningsenheten från samma station, förstavårdens fältledare från huvudstationen och läkarhelikoptern från basen, alla får larm.

Mellan 5000–10 000 personer i Finland får årligen ett akut hjärtstillestånd (Kettunen, 2020). Den vanligaste orsaken är till 80 procent hjärtrelaterad. (Virkkunen, 2011) Då hjärtat stannar blir varje minut livsviktig. Tidig igenkänning av livlöshet och påbörjan av basåterupplivning, oberoende av vem som gör det, har en enorm påverkan (Castrén, 2022). Samarbetet mellan yrkesfolket som utför återupplivningen behöver även vara vältränat.

Bild: privat fotoarkiv

Förstavårdarna har redan börjat planera agerande då ambulansen smidigt rör sig genom trafiken; ”Vi kollar livlösheten genast när vi kommer in. Du sköter andningsvägen och jag börjar återupplivningen. Jag kopplar defibrillatorn och kollar primärrytmen. Börja med iGel [verktyg att säkra andningsvägen med], så tar jag …”

När förstavårdarna äntligen når patienten, är situationen välbekant för dom; patienten ligger livlös på golvet, den anhöriga ger baskompressioner enligt bästa förmåga. Förstavårdarna kör direkt igång med en vältränad protokollverksamhet, som förstärkts av att de båda gått igenom den i bilen före de når patienten. När räddningsenheten når fram, tar enhetens vårdare ledarrollen och delar ut uppgifterna. Patienten återupplivas av hela vårdteamet, stabiliseras på plats och transporteras sedan till universitetssjukhuset, följd av läkaren i ambulansen. Teamet och rollerna har ändrat form i flera etapper under utryckningen.

Återupplivning hör sannolikt till de situationer som förstavårdare allra mest övar på, både under utbildningen och i arbetslivet. Trots det är de inte bland de vanligaste. Prevalensen av återupplivningar är områdesberoende, men rör sig kring 52/100 000/år (Setälä, 2019). En återupplivning är alltid en utmanande situation som ställer krav på förstavårdarna både gällande tekniskt kunnande, men framför allt förmågan att kunna skapa situationsmedvetenhet och kunna, till och med våga, leda ett team i en stressig situation. Sådana icke-tekniska färdigheter är inte fastspikade egenskaper i oss som individer, utan dem kan, och bör man träna upp kontinuerligt. Simulering är en ypperlig undervisningsform för att träna just dessa icke-tekniska färdigheter, där team som består av flera individer och professioner jobbar tillsammans för att bäst ta hand om patienten. (Abildgren et al., 2022). Ifall patienten inte kan räddas, behöver även de situationerna övas så att förstavårdaren är redo att möta anhöriga i chocksituationer.

Förstavården skapar tillitsfulla möten

Förstavårdarna återvänder till stationen efter någon timme. Kaffekoppen har svalnat men arbetsparet hade som tur hunnit ta med sig kaffe från bensinstationen på väg hem, eftersom nästa alarm redan kommer in. Koden är 774C, allmäntillståndet försämrat.

Trots att förstavården har en stark profilering som akutvård och blåljus, möter den prehospitala vården även i Finland idag allt mer patienter med icke-akuta tillstånd och social nöd (Ericsson et al., 2021, Mausz et al., 2022). För dessa patienter är ambulanspersonalen den första, tidvis den enda hälsovårdskontakten. Förekomsten av icke-akuta alarm har ökat märkbart. Orsakerna är oklara men kan bero på centralisering av special- och mentalsjukvården, ökning av social misär samt långa köer på jouren, vilket orsakar lägre tröskel att ringa nödcentralen (Pakkala, 2021, HUS, 2021). Detta tillstånd ställer också ändrade krav på förstavårdarens förmåga att möta patienter som individer och samtidigt kunna göra en omfattande systematisk bedömning varje gång. Inte helt olikt Michelin-restauranger, där servicen behöver vara genomgående högklassig, oberoende mängden kunder eller tid på dygnet.

Bild: Kati Huumonen

Då enheten når patienten, en dam i 60-års ålder som bor med sin make, gör förstavårdarna en systematisk bedömning enligt cABCDE-bedömningsmodellen. Den ursprungliga tanken om sänkt allmäntillstånd, utan större behov för akutvård, förstärks och den elektroniska patientjournalen visar att patienten har tillkallat ambulans flera gånger under den gångna månaden, utan transport till sjukhus. Ett beslut att inte ta in patienten nu heller, utan ge goda och tillräckliga direktiv, börjar formas bland förstavårdarna.

Tryggheten att våga ifrågasätta och skapa psykologiskt trygga team

Den yngre förstavårdaren, som fungerar som chaufför, reagerar dock på patientens tydliga oförmåga att hållas stående, något som han även nämner för sin äldre kollega. Efter att ha frågat om tillståndet av maken, beslutar förstavårdarna att ändå transportera patienten till sjukhuset. Det visar sig att patienten har en påbörjande iskemisk stroke, en blodpropp i hjärnblodkretsloppet, som nu hittades och vårdades i god tid.

Att kunna fungera i ett team och som arbetspar i förstavården, kräver förutom förmågan att kunna agera systematiskt och strukturerat också tidvis styrkan att våga ifrågasätta både sig själv och andra. Att våga visa osäkerhet eller ifrågasätta beslut är inte en naturlig reaktion för oss som människor, men även det kan tränas och utvecklas både genom att skapa mod och stödande kommunikationsmodeller. (Guerrero et al., 2022, Abildgren et al., 2022) Genom systematisk och fokuserad simuleringsutbildning, såväl i grundutbildningen som under arbetslivet, där man också har möjlighet att reflektera kring betydelsen av sådana begrepp som relationer och psykologisk trygghet inom vårdteam, kan vi bidra till att skapa en allt mer öppen och tillitsfull arbetskultur också inom förstavården. (Brazil et al., 2019) Detta har en klar inverkad på arbetsvälmående för personalen, något som i dessa dagar, i efterdyningarna av en pandemi, är ytterst viktigt att beakta. (Falatah and Conway, 2019

Kaffekoppen har sköljts och placerats i diskmaskinen. Förstavårdarna har åkt hem på morgonen och bytts ut mot ett nytt arbetspar, som har jour under det kommande dygnet. Nya par och team kommer att skapas under det dygnet, nya utmaningar kommer att mötas och nya patienter vårdas. Förstavården arbetar dygnet runt för att hjälpa, i olika team och med olika färdigheter. För att upprätthålla de kunskaper som krävs för att bäst kunna sköta patienterna, behöver dom övas och finslipas under hela karriären.

Bild: Ellen Libäck

Text: Christoffer Ericsson; Utbildningsansvarig för förstavård; Doktorand, MSc Appl Psych, HYH

Arcada uppmärksammar sitt 25-årsjubileum genom medelinsamlingskampanjen Arcada 25. Genom att donera till ändamålet Digital vårdsimulering är du med och ser till att det nu och i framtiden erbjuds högklassig och tidsenlig vård på svenska i Finland.

Reference List:

ABILDGREN, L. A.-O., LEBAHN-HADIDI, M., MOGENSEN, C. B., TOFT, P., NIELSEN, A. B., FRANDSEN, T. F., STEFFENSEN, S. V. & HOUNSGAARD, L. 2022. The effectiveness of improving healthcare teams’ human factor skills using simulation-based training: a systematic review. Advances in Simulation.

BRAZIL, V., PURDY, E., ALEXANDER, C. & MATULICH, J. 2019. Improving the relational aspects of trauma care through translational simulation. Advances in Simulation, 4, 10.

CASTRÉN, M. K., HENNA; MYLLYRINNE, KRISTIINA 2022. Peruselvytys. Duodecim.

ERICSSON, C. R., NORDQUIST, H., LINDSTRÖM, V. & RUDMAN, A. 2021. Finnish paramedics’ professional quality of life and associations with assignment experiences and defusing use – a cross-sectional study. BMC Public Health, 21, 1789.

FALATAH, R. A.-O. & CONWAY, E. 2019. Linking relational coordination to nurses’ job satisfaction, affective commitment and turnover intention in Saudi Arabia. Journal of Nursing Management, 27.

GUERRERO, J. G., ALI, S. A. A. & ATTALLAH, D. M. 2022. The Acquired Critical Thinking Skills, Satisfaction, and Self Confidence of Nursing Students and Staff Nurses through High-fidelity Simulation Experience. Clinical Simulation in Nursing, 64, 24-30.

HUS 2021. Ensihoidon tehtävät lisääntyneet huomattavasti viimeisen puolen vuoden aikana. In: HUS (ed.).

KETTUNEN, R. 2020. Sydänpysähdys ja äkkikuolema. In: DUODECIM (ed.) Duodecim.

MAUSZ, J., DONNELLY, E. A., MOLL, S., HARMS, S. & MCCONNELL, M. 2022. Role Identity, Dissonance, and Distress among Paramedics. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19.

PAKKALA, E. 2021. Ensihoidon tehtävämäärät ovat kasvaneet huomattavasti Pirkanmaalla – Jopa 1 500 tehtävää kuukaudessa enemmän kuin alkuvuonna. Mediuutiset.

SETÄLÄ, P. 2019. Out-of-Hospital Cardiac Arrest and the Critically Ill Pre-Hospital Patient : Factors Affecting Cardiopulmonary Resuscitation and Patient Outcomes. Doctoral Thesis, University of Tampere.

VIRKKUNEN, I. H., SANNA; KÄMÄRÄINEN, ANTTI 2011. Sydämenpysähdys sairaalan ulkopuolella. Duodecim, 21.