Ett sjukdomstillstånd behöver inte vara ett hinder för en normal vardag

För oss är det en självklarhet att vi ska kunna utföra de aktiviteter som vi vill och alltid har gjort förut. Dagarna är sig lika då vi medvetet eller omedvetet utför aktiviteter enligt rutiner. Med hjälp av vår identitet, våra roller och våra rutiner skapar vi en sårts balans i våra liv som man kan kalla livsbalans. Men tänk om allting en dag skulle förändras. Vi skulle inte mera kunna utföra för oss viktiga aktiviteter eller vi kunde helt enkelt inte fungera som vi gjort förut. Vi skulle tappa en bit av oss själva då vår aktivitetsidentitet inte längre vore sig lik. Med tiden kanske vi skulle anpassa oss till vår nya situation utan att fundera på om detta är något vi kunde förbättra på med hjälp av någon annan.

Livsbalans är ett begrepp som innefattar balansen mellan de aktiviteter som vi väljer att göra. En orimlig livsbalans kan leda till stress och en känsla av oro, som i sin tur kan leda till ett dåligt välmående och välbefinnande. Livsbalans är en personlig faktor och detta måste tas i beaktande att varje individs livsbalans ser olika ut. (Wagman 2012 s. 12-22)

Då man själv bildar sig en uppfattning om sina förmågor, intressen, sociala kontakter, plikter, rutiner, sina roller och vad som ger tillfredsställelse skapar man sig sin aktivitetsidentitet. Aktivitetsidentiteten innefattar även hur man ser på sig själv, sina tidigare erfarenheter och vem man strävar till att bli. Alla dessa faktorer påverkar vad vi kommer att göra. Aktivitetsidentiteten är en process som kontinuerligt fortsätter att utvecklas då vi deltar i olika aktiviteter. (Kielhofner 2012 s.105-106)

Vi har i kursen Aktivitet och delaktighet II fått ta del av en case person vars liv dramatiskt förändrats av en bilolycka. Case personen är i vårt arbete en fiktiv person men skadorna är ändå sådana som skulle kunna uppstå i verkligheten. Skadorna innefattar afasi, apraxi, minnesproblematik, smärtor och trötthet. Dessa skador påverkar case personens vardag på ett stort vis och vardagen är inte sig mer lik. Case personens livsbalans och aktivitets identitet är några faktorer som vi fått lägga ett större fokus på i denna kurs. Med hjälp av tidigare kunskap samt informationssökning bland vetenskapliga källor, har vi kunnat hitta lösningar till att förbättra case personens liv och på det här sättet har case personen uppnått någon slags livsbalans och ny aktivitetsidentitet. Interventioner och anpassningar har vi beskrivit utförligt i vårt arbete och dessa tror vi kunde fungera som en bra grund till en påbörjad terapi.

I slutet av kursen Aktivitet och delaktighet II har vi även fått öva oss på att skriva ett utlåtande till FPA. Utlåtandet ger oss kompetenser att i framtiden kunna strukturera upp ett verkligt utlåtande och ger oss även en djupare bild av sjukdomstillståndet som vår case person befinner sig i.

Ett sjukdomstillstånd är inte ett hinder för att vara delaktig eller uppleva en meningsfull vardag. Det handlar om att hitta de rätta lösningarna och kunna anpassa vardagen så den passar in på den nya livssituationen.

Frida Björklund, Ylva Henriksson, Ellen Isberg och Sara Salmivaara

Källor:

Bildkälla: Folkhalsomyndigheten.se

Kielhofner, G., 2012, Model of Human Occupation : teori och tillämpning, 1a uppl., Studentlitteratur AB, Lund.

Wagman, P., 2012, Conceptualizing life balance from an empirical and ochhupational therapy perspective, Doctoral dissertation, School of Health Siences, Jonköping