Anna Jutila, ergoterapeut & fysioterapistuderande, Arcada, jutilaan@arcada.fi
Joachim Ring, ft (HYH), Utbildningsansvarig, lektor i fysioterapi, Arcada, joachim.ring@arcada.fi
Inledning
Inom fysioterapin förekommer det skillnader på hur den evidensbaserade kunskap som finns inom området implementeras i det praktiska utförandet. Det publiceras ständigt nya forskningar inom fysioterapi och det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad till allt nytt. I detta inlägg, kommer vi utgående från litteratur, att beskriva eventuella barriärer mellan evidensbaserad kunskap och praktiskt utförande gällande fysioterapi. Via detta önskar vi kunna bidra till medvenhet om dessa barriärer samt möjliggöra en strävan till mer evidensbaserad praktik. Den forskning som använts i bloggtexten, utgår till största del från professionen fysioterapi och har delvis ett fokus på ländryggssmärta (härefter low-back pain, LBP). Arbetet kan även vara till nytta för andra professioner inom hälso- och sjukvård. Bloggtexten svarar på frågan: Vilka barriärer förekommer det mellan innehavd kunskap om evidensbaserad praktik (härefter EBP) och utförande idag?
Evidensbaserad fysioterapi och ländryggssmärta
Evidensbaserad fysioterapi och EBP är koncept som används i hela världen och vår kunskap om vikten av det praktiska evidensbaserade utförandet ökar hela tiden. Evidensbaserad fysioterapi och EBP, går därför hand i hand med begreppet ”Evidence-based medicine”, vilket definieras som integrering av bästa möjliga evidensbaserade forskning från klinisk expertis samt patientvärderingar, och gäller för alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. (Veras et al., 2016)
I dagsläge forskas det mycket kring effektiviteten av olika behandlingar och tillvägagångssätt inom fysioterapin (Shipton, 2018). Trots att det finns kunskap samt bevis för fysioterapins effekt, uppstår det ändå glapp gällande hur kunskapen implementeras vidare till praktiken och utföranden (Scurlock et al., 2014). LBP är idag globalt en av de största orsakerna till funktionsnedsättningar hos vuxna och för många har det negativa effekter på vardagliga aktiviteter och skapar ofta arbetsoförmåga (O’Sullivan et al., 2018). Det finns även riktlinjer gällande prevention samt behandling av LBP i form av t.ex. utbildningar på arbetsplatser, ergonomiska möbler, lyftbälten eller andra sorts ryggortoser, men dessa kräver ännu vidare forskning för att kunna avgöra om de är lämpliga för storskalig implementering. (Foster et al., 2018)
Enligt en systematisk översikt gjord av Zadro et al. (2019) finns det evidens som tyder på att många fysioterapeuter inte behandlar muskoloskelotala problem enligt de riktlinjer som finns, och därmed uppstår det ett enormt utrymme för förbättring. Det praktiska arbetet kunde stödas upp genom att använda sig mer av högklassiga forskningar och rekommendationer istället för att utför behandlingar som inte är rekommenderade. (Zadro et al., 2019). Inom fysioterapin, samt även inom andra yrken inom vården, skulle det vara av ytterst vikt att i ett tidigt skede av utbildningen lära ut EBP-konceptet grundligt, för att sedan kunna ta med sig utav denna kunskap i praktiken (Foster et al.,2018). Via detta kunde man minska över- eller underanvändning av hälsovårdstjänster samt missvisande råd och behandlingar. (Mitchell et al., 2018)
Dock, eftersom LPB är ett så stort begrepp och rymmer många tillstånd, kan det vara svårt att följa upp alla evidensbaserade riktlinjer då tiden ändras och många olika professioner kan vara inblandade (O’Sullivan et al., 2018). Det som då blir av vikt är att följa god medicinsk praxis där klara rekommendationer, mål och principer finns fastslagna (Alaselkäkipu: Käypä hoito suositus, 2017).
Barriärer och faktorer som inverkar på möjliggörandet av EBP
I dagsläge har det framkommit att det finns flera olika faktorer och barriärer som inverkar på huruvida fysioterapeuter anammar EBP i sitt dagliga arbete och varför det är svårt. Det finns faktorer som antingen är personliga eller externa, vilka inverkar på olika sätt den professionellas möjlighet till att arbeta enligt EBP (Bajracharya et al., 2019). Vad som kommer till de personliga faktorerna, inverkar attityder, värderingar och kunskap till stor grad på den professionellas utförande av EBP och hur hen väljer att arbeta (Scurlock et al., 2014). Många fysioterapeuter anser EBP vara av stor vikt men vill ej använda fritid för att ta till sig evidensbaserat material. Andra anser att det inte är på deras personliga ansvar att söka och använda sig av ny relevant evidens, utan att mer detaljerade riktlinjer angående EBP borde komma högre upp ifrån organisationen (Fischer et al., 2016). Den professionellas personliga inställning kan således både vara en barriär men även en möjliggörande faktor för att anamma EBP (Fristedt et al., 2019).
De externa faktorerna, kommer utifrån och de professionella anser ofta att de inte kan inverka på dessa faktorer (Fischer et al., 2016). Hit räknas organisatoriska faktorer, arbetsplatsens miljö samt patientrelaterade faktorer. Många fysioterapeuter anser att det blir svårt att anamma EBP i sitt dagliga arbete då de färdigskrivna protokollen måste följas och kan ej påverkas trots bevis om effekt av behandling (Hall et al., 2019). Ifall inget stöd från kollegor finns att få, brukar detta även skapa barriärer snarare än möjliggörande av att anamma EBP (Bajracharya et al., 2019). Många anser även att arbetsmodellen som följs i det praktiska arbetet inte stöder till EBP, och en ökad mängd patienter samt tidsbrist skapar ännu större barriärer (Yahui & Swaminathan, 2017). De flesta professionella anser att den största barriären för att anamma EBP är tidsbrist (Zadro et al., 2019).
De externa faktorerna har visat sig variera mycket beroende på landets/samhällets struktur, ekonomi och kultur t.ex. huruvida arbetsplatsen har resurser för kostnadsbelagda databaser. Ibland inverkar även patientens utgångspunkt (ex. språk- och kulturvariationer), egna önskemål och värderingar på möjligheten att arbeta enligt EBP. (Foster et al., 2018).
Strävan till evidensbaserad praktik
Enligt Fristedt et al. (2019) uppfylls inte det praktiska evidensbaserade arbetssättet idag tillräckligt bra bland exempelvis fysioterapeuter och ergoterapeuter. Detta är något som borde åtgärdas redan i ett tidigt utbildningsstadie genom att lära ut EBP-konceptet i ett större omfång. Detta kunde öka förståelsen för vikten av konceptet och hindra att barriärerna för implementering av EBP ökar i framtiden. (Fristedt et al., 2019)
Till viss mån kan även EBP vara en definitionsfråga inom professionen. Sackett et al. (1996) definierar evidensbaserad fysioterapi att innehållsmässigt bestå av såväl genom forskning bestyrkta effektiva fysioterapeutiska metoder som genom klinisk erfarenhet bevisade goda fungerande praxis. Dessa kan variera efter terapeutens professionella kunskap och erfarenhet, samt genom att ta i beaktande klientens/patientens roll och den miljö man befinner sig i. (Sackett et al., 1996)
Det kan även vara komplicerat att jobba i ett team där det innehas flera olika synsätt på vården. Utgångslägena kan variera p.g.a. olika synsätt mellan professioner och även riktlinjerna för hur vården/behandlingen framskrider kan skilja sig från varandra (Gardner et al., 2017). Evidensen som utgör i nuläge bästa resultat för behandling av LBP, borde anammas av alla professioner och ett system borde utvecklas av organisationer eller högre uppsatta beslutsfattare för att ett evidensbaserat arbetssätt skulle bli standard och lättillgängligt för alla (Fristedt et al., 2016). Dock p.g.a. att utgångslägena för ekonomi- samt vårdsystem i kommuner, städer och länder skiljer sig från varandra, utgör det även en av orsakerna till varför det blir svårt att införa riktlinjer angående EBP som kunde tillämpas alla.
Denna kartläggning över vilka barriärer som finns i dagens läge kan användas av fysioterapeuter och andra professionella inom hälso-och sjukvården för att få förståelse samt kunna arbeta för en framtid där EBP skulle fungera som en självklarhet. Ifall EBP skulle användas inom större utsträckning, torde onödiga kostnader samt sjukledigheter reduceras och överanvändning av sjukvården kunde minska (O’Sullivan et al., 2018). Som yrkesutövare inom hälso-och sjukvård, borde var och en ta sitt ansvar och försäkra att den vård hen erbjuder, skulle vara av högsta kvalitet samt evidensbaserad. Ifall arbetsmodellen inte möjliggör evidensbaserat arbete av en eller annan orsak är detta något som borde tas upp med chefer eller andra högt uppsatta beslutsfattare och genom att prioritera utvecklingsarbeten och sätta upp klara mål kunde det bli lättare att följa rekommenterade riktlinjer inom sin profession (Lommi & Sipilä, 2014).
Vidare forskning inom ämnet skulle behövas för att mer konkret få fram hur EBP-implementering kunde stödas samt hur man kunde minska glappen mellan olika länder-och kulturer.
Källor
Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Fysiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (hämtad 19.11.2020). Tillgäglig i internet: www.kaypahoito.fi Extern länk
Bajracharya, S., Tharu, N. S., & Bokalial, D. (2019). Knowledge, Attitude and Barrier to Evidence-based practice among Physiotherapists in selected districts of Nepal. Journal of Nepal Health Research Council, 17(2), 215-221.
Fischer, F., Lange, K., Klose, K., Greiner, W., & Kraemer, A. (2016, September). Barriers and strategies in guideline implementation—a scoping review. Healthcare, 4(36), s. 1–16.
Foster, N. E., Anema, J. R., Cherkin, D., Chou, R., Cohen, S. P., Gross, D. P., … & Turner, J. A. (2018). Prevention and treatment of low back pain: evidence, challenges, and promising directions. The Lancet, 391(10137), 2368-2383.
Fristedt, S., Areskoug Josefsson, K., & Kammerlind, A. S. (2016). Factors influencing the use of evidence-based practice among physiotherapists and occupational therapists in their clinical work. Internet Journal of Allied Health Sciences and Practice, 14(3), 7.
Gardner, T., Refshauge, K., Smith, L., McAuley, J., Hübscher, M., & Goodall, S. (2017). Physiotherapists’ beliefs and attitudes influence clinical practice in chronic low back pain: a systematic review of quantitative and qualitative studies. Journal of physiotherapy, 63(3), 132-143.
Hall, A. M., Scurrey, S. R., Pike, A. E., Albury, C., Richmond, H. L., Matthews, J., … & Etchegary, H. (2019). Physician-reported barriers to using evidence-based recommendations for low back pain in clinical practice: a systematic review and synthesis of qualitative studies using the Theoretical Domains Framework. Implementation Science, 14(1), 49.
Lommi, M. L. & Sipilä, M. 2014, Hoitosuositukset eivät muutu hoitokäytännöiksi itsestään, Tutkimus ja opetus, 2014(130), s. 832-839.
Mitchell, T., Beales, D., Slater, H., & O’Sullivan, P. (2017). Musculoskeletal clinical translation framework: from knowing to doing (e-book). Perth: Curtin University.
O’Sullivan, P. B., Caneiro, J. P., O’Keeffe, M., Smith, A., Dankaerts, W., Fersum, K., & O’Sullivan, K. (2018). Cognitive functional therapy: an integrated behavioral approach for the targeted management of disabling low back pain. Physical therapy, 98(5), 408-423.
Sackett, D., Rosenberg, W., Gray, J., Haynes, R., Richardson, W. (1996). Evidence Based medicine: What it is and what it isn´t. British Medical Journal 1996; 312 :71
Scurlock-Evans, L., Upton, P., & Upton, D. (2014). Evidence-Based Practice in physiotherapy: a systematic review of barriers, enablers and interventions. Physiotherapy, 100(3), s. 185-276.
Shipton, E. 2018, Physical Therapy Approaches in the Treatment of Low Back Pain. Pain and Therapy, 7(2), s.127-137.
Veras, M., Kairy, D., & Paquet, N. (2016). What is evidence-based physiotherapy?. Physiotherapy Canada, 68(2), 95.
Yahui, H. C., & Swaminathan, N. (2017). Knowledge, attitudes, and barriers towards evidence-based practice among physiotherapists in Malaysia. Hong Kong Physiotherapy Journal, 37, 10-18.
Zadro, J., O’Keeffe, M., & Maher, C. (2019). Do physical therapists follow evidence-based guidelines when managing musculoskeletal conditions? Systematic review. BMJ open, 9(10), e032329.
