Nya vårdutbildningar så in i Norden

Maria Forss, prefekt vid institutionen för vård, och Jonas Tana, lektor, ansvarar för de nya utbildningarna.

– Leadership for Nordic Healthcare är ett resultat av studenters efterfrågan – utbildningen har fötts ur ett behov som de själva har uttryckt. Vårdsektorn behöver mellanchefer och chefer, och för det behöver vårdspecialister vidareutbildning inom ledarskap, säger Forss.

Ledarskap går som en röd tråd genom hela utbildningen, även om den består av fem separata moduler: ledarskap, den nordiska välfärdsmodellen, digitalisering och etik, tjänsteutveckling samt metodik.

– De stora förändringar vi ser i social- och hälsovårdssektorn beror till stor del på ökad privatisering. Det att vi har allt fler företag inom privata sektorn som producerar social- och hälsovårdstjänster påverkar både klienter och anställda. Förändringarna ställer i sin tur nya krav på morgondagens ledare – utmaningarna är mer komplexa och ledarna måste vara stresståliga och besitta stor anpassningsförmåga, säger Forss.

Maria Forss, prefekt vid institutionen för vård.

Framtidsledaren behöver vara drivande för digital transformation och själv besitta digitala kompetenser, men samtidigt vara medveten om de etiska dilemman som kan uppstå, förklarar Jonas Tana.

– Datainsamling är en stor fråga ur ett etiskt perspektiv. Vilken data samlas in om klienter och patienter? Vad gör man med den? Vem äger den? Hur utnyttjar man den för klienternas bästa? En annan fråga gäller demografi och den digitala klyftan som uppstår mellan olika generationer. Vi måste fundera på vem som kan falla utanför digitaliseringsprocessen och hur det påverkar den allmänna hälsan.

Jonas Tana, lektor.

Idag kan det mesta digitaliseras, men det betyder inte att en total digitalisering är det bästa för samhället.

– Ledare måste kunna koppla in digitalisering där den lönar sig – där man inte kan ersätta människan ska man inte digitalisera. Vi ska inte digitalisera bara för digitaliserandets skull, säger Tana.

Idag finns en stor efterfrågan på flexibla studier. Att det nya masterprogrammet i vård går hundra procent online är unikt.

– En av våra främsta styrkor på Arcada är att vi ordnar online-utbildningar, vilket vi redan har flera års erfarenhet av. Det finns en stor efterfrågan på sådana vårdprogram. Dels kanske studenterna inte bor i Finland, dels kanske de befinner sig mitt i livet med arbete och familj. Det är helt enkelt väldigt svårt att vara fysiskt på plats. Det ska ändå inte vara ett hinder för att studera, säger Forss.

Flexibilitet och tvåspråkighet

Också den nya tvåspråkiga sjukskötarutbildningen som genomförs tillsammans med Diak genomsyras av flexibilitet, berättar Jonas Tana.

– Utbildningen genomförs genom flerforms- eller så kallade flexstudier, vilket innebär att studierna sker dels på distans, dels på plats fysiskt. Tanken att det ska vara möjligt att jobba vid sidan av studierna. Här skiljer vi oss från mängden – flexstudier inom sjukskötarutbildningar är inte så vanligt.

Inom den nya tvåspråkiga utbildningen läser studenterna hälften av kurserna på finska på Diak och hälften på svenska på Arcada.

– Utbildningen passar de flesta, men vi ser gärna sökande som har en examen i bagaget och vill byta riktning, eller sådana som är närvårdare. Genom den här nya satsningen stärker vi vårt samarbete över språkgränserna samtidigt som vi svarar på faktiska behov i samhället, det vill säga behovet av fler sjukskötare och behovet av flera tvåspråkiga sådana, säger Tana.

Gemensamt för de båda nya vårdutbildningarna är att de direkt svarar på samhällets behov. Dessutom underbygger de Arcadas roll som en central aktör för mångspråkigheten i samhället och som en bro mot Norden.

– Förhoppningen är att det nya masterprogrammet ska utmynna i ett nordiskt samarbete mellan andra högskolor i Norden där olika högskolor ansvarar för olika moduler, säger Forss.