Den sociala experten – varför socionomens kompetens behövs i skolan

Denna text studerar vilken socionomens kompetenser är och varför de är viktiga i just skolan.

Vad är socionomens kompetensområden?

Enligt Raatikainen et. al (2020) är socionomens kompetensområden de etiska principerna för den sociala branschen, att inneha kunskap om den sociala sektorns tjänstesystem, ett kvalitativt klientarbete, benägenhet att kunna tänka kritiskt och kunna delta i samhällsfrågor samt en förmåga till innovativt utvecklingsarbete (reflexivitet). Ett reflexivt arbetssätt handlar om att kunna utveckla sitt arbete, tänkande och problemlösningsförmåga genom att reflektera över sig själv som socionom. Det handlar också om att kunna ta en ledarskapsroll och att ta eget initiativ för arbetet.

Klientarbete som kompetensområde innebär att socionomen bygger upp en professionell och interaktiv växelverkan med en klient samt ser hens behov och vilka resurser klienten har. Socionomen sitter också på en bred teoretisk kunskapsbas samt olika arbetsmetoder hen kan använda för att stöda och handleda klienter och klientgrupper i vardagen. Klientarbetet byggs upp så att man fastställer problemet och bygger upp en plan för problemlösning, utför planen med hoppeligen goda resultat för att till slut avsluta klientarbetet (Raatikainen et al., 2020).

Som expert inom det sociala området kan man kritiskt analysera samhället och hur individen påverkas av den omgivande miljön. Socionomen hjälper individer anpassa sig till grupp, stöder i relationsfrågor och hjälper de som är i en svagare position i samhället för att få bättre livsvillkor. Socionomen känner också till de samhälleliga sociala tjänsterna och kan hjälpa klienter navigera inom dessa. Arbetssättet är ofta förebyggande och utgör stöd i vardagen (Raatikainen et al., 2020).

Arcada har en socialpedagogisk profil på sin socionomutbildning och därför väljer jag att även lyfta upp den socialpedagogiska kompetensen och dess mål. Nivala et al. (2006) beskriver socialpedagogiken som en kombination av den sociala och pedagogiska vetenskapen inom samhällsvetenskaperna. Tankesättet och verksamheten är socialetisk och strävar efter att stödja till ett bättre liv. Socialpedagogen arbetar för att stödja individens interna tillväxt, stödja hens medverkan, gemenskap, bemötande och omgivning. Målet är att sammanföra individer eftersom gemenskap och ett socialt nätverk är en bra grund för ett bra och hälsosamt liv.

Socionomen som den sociala experten i skolan

Enligt lagen om elev och studerandevård (2013/1287) är elevvårdens syfte att främja elevens välbefinnande, hälsa och inlärning, att se till att de elever som behöver extra stöd får det i ett tidigt skede samt att samarbetet med vårdnadshavarna löper smidigt. Arbetet skall främst vara förebyggande. Den sociala experten i skolan har tidigare främst gått under titeln skolkurator, och fungerar som upprätthållaren av den psykiska hälsan inom elevvårdsarbetet. Skolkuratorn jobbar förebyggande genom att fokusera på sociala delområden för att öka välmående och trivsel i skolan (Kurki, Nivala, Sipilä-Lähdekorpi, 2006). Som socionom kan man idag jobba under flera titlar inom skolvärlden, exempelvis skolcoach, flerspråkig handledare, socialhandledare, skolungdomsarbetare, elevvårdsexpert eller elevvårdshandledare (Hietikko, 2022). Socionomen som den sociala experten i skolan har således de senaste åren blivit allt vanligare.

Det sociala arbetets uppgift i skolan bygger enligt Wallin (2011) på tre grundstenar: teori, lagstiftning och arbetstradition (värderingar och mål). Det sociala arbetets mål i skolan är att jobba med de elever som förhåller sig likgiltigt till skolarbetet, uppvisar antisocialt beteende och har svårt att anpassa sig. Att samarbeta med hemmen, förebygga mental ohälsa och att jobba mot ensamhet och mobbning är också viktiga mål för arbetet. Enligt Nieminen och Turunens avhandling (2015) jobbar skolsocionomen främst med utmaningar inom familjelivet, motivationsfrågor, känsloreglering, utåtagerande beteende, sociala medier och problem med den egna självkänslan. Avhandlingen visade också att socionomer hade mera tid och resurser att anta sig elevernas problem i ett tidigare skede än vad lärarna hade.

Socionomens arbete i skolan är en blandning av socialt arbete och sociala tjänster. Sociala tjänster innebär i det här sammanhanget att man hjälper klienten med vardagliga utmaningar och stöder hen göra positiva förändringar medan socialt arbete kan innebära intervention, kontroll och tidigt stöd. Arbetet styrs av sociallagen, stöder läroplikten och arbetar för barns och ungas normala utveckling. Målet är att ingripa i ett tidigt skede, ge stöd samt att arbeta förebyggande med de familjer som behöver det. Det är viktigt med ett gott bemötande och att jobba för att nå positiva förändringar för individer men också gemenskaper och slutligen påverka på en samhällelig nivå (Wallin, 2011).

Kudels studie (2011) visar att skolan har ett stort behov av socionomer då problem med barns mentala hälsa har ökat och samhället ändrar sig i snabb takt. Lärare upplevde att det var nyttigt att det fanns en vuxen tillhands som hade tid för elevernas mående och sociala problem så att de kunde fokusera på pedagogiken. Studien visade även att lärare inte har en klar bild om vad socionomens kompetenser är och att de hade svårt att definiera vilken arbetsroll socionomen har. De förstod inte hur socionomen arbetar eller vilka effekter arbetet har vilket kan leda till att socionomer upplever skolan som en svår arbetsplats. Man kan också tänka sig att socionomen kan känna utanförskap i lärarkollegiet.

Socionomens arbetsplacering i skolan

Talentia utförde år 2021 en undersökning bland socionomer och social arbetare angående hur de placerar sig i arbetslivet. Enligt undersökningen arbetade 5% av utexaminerade socionomer inom skolan (grundskola, gymnasium, yrkeshögskoleinstitut). Endast 1% av dessa jobbade som skolkurator. År 2013 hade jämförelsevis 11% av socionomerna som deltog i undersökningen anställning som skolkurator (Talentia, 2013). Denna jämförelse antyder att skolan inte utgör en arbetsplats för socionomer i lika hög grad som för 10 år sedan. Majoriteten av skolkuratorerna upplevde tidsbrist och ett hektiskt arbetstempo, detta kanske är orsaken till minskningen. En annan tänkbar orsak är att kuratorstjänsterna upptas i högre grad av socialarbetare som kanske prioriteras i en kuratorstjänstrekrytering medan socionomer jobbar med lite lägre avlönade titlar som skolcoach eller socialhandledare.

Diskussion

Passar socionomens kompetenskrav in med skolans behov? Ja, om vi tittar på de kompetenser socionomutbildningen bygger på och de behov elever verkar ha enligt den forskning som görs bland unga. Många unga upplever att de inte har en trygg vuxen de kan vända sig till och att tröskeln för att be om hjälp är för hög (Pajamäki, 2022). Socionomen jobbar i skolan med låg tröskel förebyggande barnskyddsarbete. Skolsocionomen är en trygg närvarande vuxen som har tid att lyssna men också att hjälpa till med det praktiska i vardagen. De kompetenser som socionomen har, stöder områden som mobbning, skolfrånvaro, relationsproblem, psykiskt välmående, motivationsbrist, gruppdynamik och utåtagerande beteende. Dessa områden har lärare varken tid eller utbildning för. Om elever mår bra och trivs i skolan presterar de också bättre akademiskt vilket i sin tur leder till mera välmående och motivation.
Socionomens arbetsroll i skolan bör vara klar och tydlig för att socionomen skall kunna etablera sig, för att kompetenserna skall utnyttjas, för att nå resultat och professionalitet men också för att socionomens arbete i skolan skall värdesättas. En klar arbetsbild behövs också för att man själv skall kunna förhålla sig kritiskt reflekterande till det egna arbetet. För att jobbet skall få finnas (och finansieras) måste arbetsbilden vara klar, vilket den inte ännu är (Nieminen & Turunen, 2015).

Elvi Fogdell, Pol mag och socionomstuderande, Yrkeshögskolan Arcada, E-post: elvi.fogdell@arcada.fi
Carina Kiukas, Ped dok, akademichef, Akademin för teknik, kultur och välfärd, Yrkeshögskolan Arcada, E-post: carina.kiukas@arcada.fi

Källor

Hietikko, K. (2023) Koulusosionomi. Kankaanpää.
https://www.kankaanpaa.fi/varhaiskasvat… Extern länk

Kudel, M. (2011). Koulusosionomi – Tulevaisuuden ammattilainen. [Examensarbete, Kymmenlaakson Ammattikorkeakoulu]. Theseus.
https://www.theseus.fi/bitstream/handle… Extern länk

Kurki, L., Nivala, E. & Sipilä-Lähdekorpi, P. (2006). Sosiaalipedagoginen sosiaalityö koulussa. Helsinki: Finn Lectura.

Lag om elev- och studerandevård (2013/1287). Finlex.
https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/201… Extern länk

Landgren, S. (2021). Vastavalmistuneiden urapolut 2021. Vuosina 2019-2020 valmistuneiden talentian jäsenten sijoittuminen työelämään sekä kokemukset saadusta koulutuksesta. Talentia.
https://www.talentia.fi/wp-content/uplo… Extern länk

Linnanvirta, S. (2013). Sosionomi (ylempi AMK) -tutkinnon suorittaneiden urakehitys. Selvitys ylemmän ammattikorkeakoulututkinnon suorittaneiden Talentian jäsenten kokemuksista urakehityksestään ja tutkinnon suorittamisesta. Talentia. https://www.talentia.fi/wp-content/uplo… Extern länk

Markelin, L., Wrede-Jäntti, M., Wahlbeck, K. (2022). Den svenska ungdomsbarometern 2022. Tankesmedjan Magma.
https://magma.fi/ungdomsbarometern-2022/ Extern länk

Nieminen, S., Turunen, J. (2015). Koulusosionomi oppilaan äänen kuulijana – kuraattorin kumppaniksi koulun sosiaalityöhön. [Examensarbete, Tampereen ammattikorkeakoulu]. Theseus. https://www.theseus.fi/bitstream/handle… Extern länk

Pajamäki, T. (2022). Lasten ja nuorten puhelin ja chat 2021: Arjen yksinäisyys suurimpia yhteydenottosyitä. Mannerheimin Lastensuojeluliitto. Ref 14.5.2013. https://www.mll.fi/tiedotteet/lasten-ja… Extern länk

Raatikainen, E., Rahikka, A., Saarnio, T & Vepsä, P. (2020). Ammattina sosionomi. 4 upplagan. Sanoma Pro Oy.

THL (2021). Enkäten hälsa i skolan: en stor del av barn och unga är nöjda med sitt liv - känslan av ensamhet har blivit vanligare. STT info.
https://www.sttinfo.fi/tiedote/enkaten-… Extern länk

Wallin, A. (2011). Sosiaalityö koulussa: avaimia hyvinvointiin. Första upplagan. Tietosanoma.