Ergoterapi-interventioner för ledgångsreumatism och De Quervains syndrom

Kan en stroke-intervention lämpa sig för ledgångsreumatism?

I dagens värld finns det massor med olika interventioner för specifika sjukdomar. Är det möjligt att använda interventioner utformade specifikt för en annan sjukdom och ändå nå positiva önskvärda resultat. Kan till exempel en intervention i förstahand uttänkt för personer med stroke lämpa sig för personer med ledgångsreumatism.

Uppgiftsfokuserade övningar är ett enkelt och genomförbart tillvägagångssätt som ger möjlighet att träna med verkliga föremål, inklusive funktionella rörelser för dagliga aktiviteter för att öka uthålligheten och träningsintensiteten. Vilket visat sig vara effektivt för personer med nedsatt kognition och kronisk hemiplegisk stroke. Det har förbättrat deras övre extremiteters funktion och förmåga att utföra dagliga aktiviteter (ADL). Özcelep, Ustun och Algun (2022) har jämfört uppgiftsfokuserade övningar till skillnad från mer traditionella övningar och hur de inverkar på smärta, fingerfärdighet, styrka och aktivitetsutförande av ADL hos personer med ledgångsreumatism. Uppgiftsfokuserade övningar kan bestå av att klä på/av sig, personlig hygien, förbereda en måltid, använda bestick, shoppa och olika fritidsaktiviteter med mera. Utförande av de dagliga aktiviteterna kan påverkas av utmattning, obehag, svaghet och bristande muskelkontroll hos personer med ledgångsreumatism.

Ledgångsreumatism är en kronisk obotlig sjukdom som ofta drabbar synoviala vävnaden i bland annat leder och senskidor. Symptomen utvecklas ofta ganska långsamt och det vanligt att de första symtomen uppstår i små och mellanstora leder: fingrar, händer, tår och fötter. Då leden är inflammerad är den svullen, öm vid beröring eller rörelse och detta ofta speciellt på morgonen, då den under natten hunnit bli styv och stel. Personer med ledgångsreumatism lider ofta av kronisk smärta, nedsatt psykisk och fysisk uthållighet, sömnproblem, trötthet och energibrist. Ledgångsreumatism påverkar på flera vardagliga aktiviteter bland annat ADL-färdigheter som har en direkt inverkan på personens välmående och livskvalitet. Därför är det ytterst viktigt att vi som ergoterapeuter stöder personen i aktivitetsutförandet så de kan få en så självständig och meningsfull vardag som möjligt.

Är uppgiftsfokuserade övningar alltså användbara för personer med ledgångsreumatism? Utifrån resultatet kan vi konstatera att uppgiftsfokuserade övningar inte förbättrade styrkan i handmuskulaturen eller fingerfärdigheten mer än traditionella övningar. I båda grupperna lindrades smärtan och livskvaliteten ökade. Uppgiftsfokuserade övningarna visade dock en förbättring på ADL-färdigheterna. Resultatet överraskade oss eftersom vi tänkte att uppgiftsfokuserade övningar skulle haft en större förbättringspotential än resultaten visade.

Vi som blivande ergoterapeuter tror att uppgiftsfokuserade övningar bli mera förekommande i framtiden, eftersom de är aktivitetsfokuserade och anpassningsbara. För att detta skall ske så krävs det dock mera forskning inom området för att verkligen kunna fastställa uppgiftsfokuserade övningars långsiktiga positiva inverkan på symptomen hos personer med ledgångsreumatism.

De Quervains Syndrom och ortostillverkning. Vad inom detta hör till ergoterapeutens kunskap?

Lider du av smärta i handen då du exempelvis öppnar en burk eller vrider nyckeln i låset?

Det här kan vara ett symtom på De Quervains Syndrom. Detta syndrom är en inflammation i handens senskida som vem som helst kan drabbas av. Det är vanligt att bland annat småbarnsföräldrar som bär omkring på sina barn, kvinnor i klimakteriet samt gravida eller ammande kvinnor drabbas av detta. Orsaken till inflammationen är ofta överansträngning, ett ensidigt belastningsmönster eller hormonella förändringar. (Landstinget i Kalmar län, 2017)

Ifall du har blivit diagnostiserad med De Quervains Syndrom kan en ergoterapeut tillsammans med dig analysera hurdana aktiviteter i ditt vardagliga liv som skulle ha kunna orsakat besvären och hur de kan minskas. Ergoterapeuten kan också ge alternativ till ergonomi och olika tekniska hjälpmedel som kan minska handens belastning i din vardag.

Ortostillverkning hör också till ergoterapeutens kunskapsområde och med hjälp av dem kan den smärta du upplever minskas. Beroende på din situation kan du kan få antingen en funktionell eller en vilo ortos eller båda två. Den funktionella ortosen är till för att stödja samtidigt som du utför vardagliga aktiviteter medan vilo ortosen används under nattetid. Ortosen hindrar dig från att spänna din inflammerade hand och förhindrar handen från att vara i fel ställning. Ortosen används oftast i tre till åtta veckor dygnet runt och användningen kan därefter trappas nedåt beroende på handens situation. (Orfit, 2019)

Som ergoterapistuderande har vi fått pröva på att tillverka olika typer av ortoser, bland annat för just dem som lider av De Quervains Syndrom. Inom ortostillverkning blir det centralt att ta i beaktande ortosens bekvämlighet eftersom spänning och andra tryck kan orsaka ytterligare smärta eller till och med sår. Som ergoterapeut behöver vi även ha kunskap om handens anatomi för att kunna forma ortosen på rätt sätt för varje enskild klients behov.

Under våra studier har vi också fått bekanta oss med olika material som kan användas vid tillverkning av olika ortoser. Det är viktigt att ha i åtanke att inte alla material passar till alla ortosmodeller. Material som används är bland annat. Termoplaster, textilier, metall eller en kombination av dessa (CAMP Scandinavia, u.å.).

I början av våra studier fick vi en uppfattning om att ergoterapeuten enbart jobbar med att bedöma aktivitet och anpassa aktivitet enligt klientens utmaningar. Det var en trevlig överraskning att ortostillverkning samt kunskapen om anatomi tillhör till ergoterapeuternas kunskapsområde. Sammanfattningsvis kan du kontakta en ergoterapeut ifall du lider av de Quervains syndrom och behöver en ortos.

Källor

CAMP scandinavia. (u.å.). Handledsortoser. CAMP scandinavia. https://www.camp.se/produkter/hand-och-handledsortoser/handledsortoser Extern länk

Landstinget i Kalmar län. (2017). Riktlinjer för arbetsterapi vid Morbus de Quervain. Landstinget i Kalmar län. https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/348940/Behandlingsriktlinje%20de%20Quervain%20170202.pdf Extern länk

Orfit. (2019). A Closer Look at De Quervain’s Syndrome and Orthotic Management. https://www.orfit.com/blog/de-quervains-syndrome-and-orthotic-management/ Extern länk

Özcelep,Ö., Ustun, I., Algun, Z. (2022) Effect of task-oriented training on pain, functionality, and quality of life in rheumatoid arthritis. Turkish Journal of Physical Medicine and Rehabilitation 2022;68(1):76-83.