Flexibilitet och samarbete i en tid av pandemi
År 2020 gick till historien som det kanske märkligaste året någonsin i högskolan Arcadas historia. På grund av coronapandemin övergick så gott som hela verksamheten till en digital kontext med bara ett par veckors varsel i mars.
Rektor Mona Forsskåhl.
Högskolans it-stöd och digipedagogiska stöd överträffade förväntningarna tillsammans med hela den övriga personalen. Även studenterna gjorde sitt allt för att omställningen skulle gå så smidigt som möjligt – vilket den gjorde. Undervisningen fortsatte mestadels via digitala kanaler, största delen av alla övningar och labbövningar sköts upp, bara det absolut nödvändigaste genomfördes på campus. Läget lättade något till hösten varefter restriktionerna skärptes igen mot slutet av hösten.
Trots detta nådde högskolan alla tiders rekord i sina utexamineringssiffror. Hela 507 studenter fick sina betyg under året. Detta möjliggjordes dels av personalens och studenternas ovärderliga insatser, dels av stödet från alla donatorer. De gjorde det möjligt att satsa på digital pedagogik, olika former av stöd och på infrastruktur – både före och under pandemin. Det är därför en särskild glädje att högskolan tack vare bidrag från Stiftelsen Arcada i oktober 2020 kunde färdigställa och avtäcka en ny donatorsvägg. Den kom i form av en stjärnhimmel som sedan dess har lyst upp entrén till allas förtjusning.
Slutresultatet var utmärkt: Arcadas svenskspråkiga utbildningar fylldes utan tilläggsansökan och höstterminen kunde inledas med fullsatta grupper.
En särskild utmaning under året utgjordes av sommarens urvalsprov. De nationella urvalsproven till yrkeshögskolestudier genomfördes veckan efter midsommar under de mest rigorösa säkerhetsarrangemang, och teamet vid Arcada som stod för planeringen och genomförandet gjorde ett enastående arbete. Slutresultatet var utmärkt: Arcadas svenskspråkiga utbildningar fylldes utan tilläggsansökan och höstterminen kunde inledas med fullsatta grupper. Också rekryteringen till högskolans engelskspråkiga utbildningar lyckades utmärkt. Högskolan lyckades fördubbla antalet studenter från länder utanför EU, vilket bidrar med både kulturell mångfald och ett viktigt ekonomiskt tillskott. Emellertid har de nya studenterna inte kunnat resa in till Finland på grund av pandemin utan de inledde sina studier med vad som verkar bli ett helt läsår helt och hållet på distans.
Också högskolans ekonomi påverkades av pandemin, vilket avspeglades på intäktssidan som ett betydande bortfall, och som inte helt kunde uppvägas av minskade totalkostnader. En ljusglimt utgjordes däremot av finansnettot som påverkades av den gynnsamma utvecklingen på finansmarknaden. Tack vare en värdeökning från 18,4 (2019) till 19,0 miljoner och en procentuell avkastning om 5,6 % per annum har utvecklingsarbetet vid högskolan kunna fortsätta. Under 2020 användes 520 000 euro av avkastningen och var en stor bidragande orsak till att högskolan så smidigt kunde förflytta verksamheten på distans.
Det ökade stöd vi kunde erbjuda de egna studenterna genom vår nya enhet för väglednings och studentvälmående visade sig också vara av stort värde.
Redan då pandemin bröt ut stod det klart för högskolan att vi i det uppkomna krisläget ytterligare vill dra flera strån till den gemensamma samhällsstacken – också utöver den ordinarie verksamheten. Det var därför med glädje högskolan kunde erbjuda stöd i form av medicinsk utrustning till sjukvården. Ett annat strå utgjordes av att arbetslösa och permitterade erbjöds gratis tillgång till hela högskolans fortbildningsutbud. Det ökade stöd vi kunde erbjuda de egna studenterna genom vår nya enhet för väglednings och studentvälmående visade sig också vara av stort värde i den nya pandemivardagen – och kommer att fortsätta vara det efter att pandemins värsta implikationer tonar ut.
En ny strategi
Året 2020 handlade ändå inte uteslutande om pandemin och hanteringen av den utan högskolan kan också se tillbaka på många höjdpunkter som inte alls relaterar till de speciella förhållandena. I början av året fastställdes högskolans nya strategi med dess fyra målbilder. Enligt dem ska Arcada 2030 vara en drivande svenskspråkig bildningsaktör i Helsingfors som bygger nordiskt samarbete för att vara globalt relevant; som skapar smarta lösningar för ett dynamiskt arbetsliv och en levande svenskspråkig kultur och som erbjuder livslångt karriärstöd för ett givande och hållbart liv. I linje med strategin omarbetade samtliga utbildningar sina studieplaner så att de bärande temana ur strategin – inklusive SITRAS framtidskompetenser, FN:s hållbarhetsmål, principerna för öppen vetenskap och olika digitala verktyg – kombinerades med en kompetensbaserad och modulär struktur. De nya studieplanerna tas i bruk med början 2021 och med dem lanseras en ny bredare utbildningsprofil inom teknik.
Med den nya strategin följer också ett konkret löfte om att betona hållbarhet i alla dess dimensioner. All verksamhet vid högskolan ska genomsyras av ett långsiktigt hållbarhetstänk. Det gäller också placeringsverksamheten, där FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) iakttas. Arcada beaktar alltså ansvarsfullhet ur ett holistiskt perspektiv. Vi vördar vårt ansvar som placerare genom att själv agera ansvarsfullt och även välja placeringsobjekt och samarbetspartner som agerar på samma sätt.
Då det gäller det nordiska samarbetet har högskolan under året bland annat ingått ett strategiskt partnerskap med Mälardalens högskola i Sverige, och har numera där en affilierad professor, Anne Söderlund. Forskningssamarbetet med vår partnerhögskola och professor Söderlund kom genast fint igång med ett flertal projektuppslag kring hälsa och välfärd.
I ett projekt tog man fram ett framgångsrikt koncept för självstyrande team i äldrevården, i ett annat byggdes och lanserades ett unikt tvåspråkigt sjukskötarprogram tillsammans med grannhögskolan DIAK.
Smarta lösningar är något högskolan redan flera år har excellerat i, så även år 2020. I ett projekt tog man fram ett framgångsrikt koncept för självstyrande team i äldrevården, i ett annat byggdes och lanserades ett unikt tvåspråkigt sjukskötarprogram tillsammans med grannhögskolan DIAK. Under året knöts också ett nytt partnerskapsavtal med Folkhälsan som öppnade upp för nya samarbetsformer inom såväl utbildning som forskning.
Som helhet kan rektor se tillbaka på året med stor stolthet. Högskolan både tänjde och gick framåt på flera fronter. Men starkt kopplad till stoltheten finns en oro för den extra belastning som pandemin förde med sig. Det finska samhället behöver sina högskolor, sina studenter och sin högskolepersonal ännu i många år framöver. Det gäller att skapa utrymme för själens ro, tankens flykt och ett gott liv – också under och efter pandemivardagen. Flera smarta lösningar behövs och en omtanke om varandra.
Helsingfors i mars 2021
Mona Forsskåhl
FD, Professor, rektor