Humanoida robotar är framtiden – Arcada visar vägen

Amy, tillverkad av Csjbot, är en servicerobot gjord för att ge service och hjälpa medan Alf, tillverkad av Qihan, är en Sanbot Elf-robot som är mer social, interaktiv och intuitiv. Christa Tigerstedt, överlärare i företagsekonomi, leder utvecklings- och lärandeprojektet AFORA – The Humanoid Service Robot Project som finansieras med medel från A.F. Lindstedts och Svenska Handelsinstitutets fond. Tigerstedt fokuserar på service design samt design thinking medan Dennis Biström, lektor i informationsteknik, ansvarar för teknik, kodning och applikationsutveckling. Båda är överens om att det är robotarnas humanoida egenskaper som gör dem unika.

– Både Amy och Alf ska vara lätta att använda – de är inte gjorda för ingenjörer eller AI-experter. När en kund eller en klient tar en humanoid robot i användning ska det inte krävas att de är tekniska experter, säger Tigerstedt som får medhåll av Biström.

– Båda robotarna har ett väldigt användarvänligt gränssnitt (på engelska interface) och är lätta att interagera med. De känner igen ansikten och reagerar på beröring. Till Alf kan man också ställa frågor och han kan ge instruktioner på olika språk. Beroende på användningsområde kan robotarnas egenskaper också utökas. Den humanoida aspekten är i nyckelroll för att föra avancerad teknik direkt till kunder som inte ska behöva vara tekniskt insatta, säger Biström.

Roboten Amy serverar.

Genom AFORA hoppas Tigerstedt slå hål på myter och sprida information om nyttan med robotik.

– Vår grundtanke om robotar är inte att de ska ersätta människor, vilket är ett vanligt missförstånd. Vi vill att studenter och medarbetare på Arcada ska få lära sig hantera en teknologi som redan finns och hitta användningskoncept som är relevanta och hållbara för dem. Med det menar vi helt enkelt att robotarna kan avlasta människor så att människorna ska kunna fokusera på det som de själva är bättre på. Vi vill återhumanisera med hjälp av robotar, inte avhumanisera, säger Tigerstedt.

Biström frågar sig inte varför humanoida robotar nu ökar i popularitet, utan varför de gör det först nu.

– Allt fler av våra vardagssysslor automatiseras och sköts delvis av en maskin, till exempel tvättmaskiner eller dammsugarrobotar.  Idag har vi också smarttelefoner som hjälper oss i vardagen. Även om man traditionellt tänker på robotar som mekaniska enheter så fyller också smarttelefonen definitionen av en robot: en enhet som automatiskt utför komplicerade uppgifter. För tekniskt oerfarna är det ändå lättare att agera med humanoida robotar än med smarttelefoner. Dessutom kan robotarna agera i verkligheten i och med att de har en fysisk kropp. Eftersom de är Androidbaserade kan de också göra det som smarttelefonerna kan, säger Biström.

En uppsjö av möjligheter

Humanoida robotar kan gynna många branscher. Amy kan till exempel tas i bruk inom kundservice och fungera som servitris eller receptionist i hotell- och restaurangbranschen. Alf kan med sina inbyggda sensorer kontrollera att folk inte står för nära varandra på evenemang, eller använda sin kamera för att leta efter ansikten och påminna människor om att de ska bära munskydd. Vården är en annan bransch där robotarna kan komma till nytta.

– De flesta människor vill klara sig hemma så länge som möjligt då de blir äldre. Robotar kan hjälpa till med att förlänga den självständigheten. Forskning visar att det finns tillfällen när man inte nödvändigtvis vill ha service av en annan människa, till exempel i känsliga situationer som kan leda till att man känner att man ”tappar ansiktet”. Då kan det också vara bättre att instruktioner i vården ges av en robot. På vårdavdelningar kan robotarna assistera såväl personal som patienter, säger Tigerstedt.

Roboten Alf och Christa Tigerstedt i klass.

Coronaviruset har satt en del käppar i robotprojektets hjul. För att man ska lära sig och förstå teknologin behövs mänskliga möten med robotarna, men många av evenemangen på campus som robotarna skulle ha varit med på har inhiberats. Trots det har robotarna väckt intresse på Arcada under året. Möjligheterna till tvärvetenskapligt samarbete är stora, vilket har blivit väldigt tydligt under AFORA-projektets gång.

– Robotprojektet understöder de kompetenser som vi enligt Arcadas strategi vill jobba mot, så som smarta lösningar, digitalisering och tvärvetenskaplighet. Trepartssamarbeten är möjliga mellan till exempel teknik, vård och service. Den sistnämnda tangerar konceptutveckling och service design. Så fort man kopplar ihop teknik eller kodning med vilken bransch som helst blir samarbetet tvärvetenskapligt, säger Tigerstedt.

– Vi behöver jobba tillsammans. Det blir ingen humanoid robot med bara en it-ingenjör, säger Biström.