Personcentrerade ledarskapets betydelse och potential inom småbarnspedagogiken

Publicerad: 14.06.2023 / Blogg / Publikation

Personalbristen inom den inhemska småbarnspedagogiken har stigit rekordhögt de senaste åren. Därtill har arbetsbelastningen ökat samt arbetsvälbefinnandet minskat på utbildningssektorn under flera mätningar i rad (OAJ 2020; OAJ 2022). Vid tacklandet av dessa utmaningar kan ledarskapet anses ha en viktig roll, i och med att forskning påvisar att medarbetare som är nöjda med ledarskapet har bättre förutsättningar för en högre arbetsförmåga (Golnick & Ilves 2021, s. 25-27).

Medarbetare har i allmänhet ett behov att bli bemötta som personer som spelar roll inom de kollegiala relationerna på arbetsplatsen (Mork Rokstad 2018, s. 36). Detta behov anses inom forskning kunna besvaras med hjälp av personcentrerat ledarskap (Korkmaz, m.fl. 2022). Personcentrerat ledarskap är en relationsorienterad och horisontell ledarskapsstil (Plas 1996), som baserar sig på att medarbetarna bemöts respektfullt som kapabla subjekt med egna känslor, erfarenheter och resurser (Norberg 2020). Förutom att personcentrerat ledarskap tar i beaktande personen bakom arbetstagaren, är det även ett exempel på sådana inklusionsdrivande arbetssätt som poängteras i den nyaste reviderade versionen av Grunderna för planen för småbarnspedagogik (Utbildningsstyrelsen 2022, s. 31; Parrila 2022, s. 4).

De akuta personalomständigheterna samt det fokus som riktats mot inklusion inom småbarnspedagogiken bygger ett ypperligt underlag för kartläggande av det personcentrerade ledarskapets potential på arbetsfältet. Denna text ställer i centrum potentialen och fallgroparna som kan relateras till det personcentrerade ledarskapet inom småbarnspedagogiken.

Personcentrerade ledarskapselement inom småbarnspedagogiken

Relationsorienterade ledarskapsstilar som även det personcentrerade ledarskapet tillhör faller inom ramen för inkluderande ledarskap. Denna typ av ledarskap behandlar förhållandet mellan ledare och medarbetare samt fokuserar på hur ledare kan göra det möjligt för medarbetarna att frodas och tillbringa sitt unika själv till arbetsplatsen. (Korkmaz, m.fl. 2022) Genom det personcentrerade ledarskapet kan ledare för sin del bidra till medarbetarnas upplevelse av välbefinnande och frigörande av sin fulla potential (Plas 1996).

Ledarskapselement som stöder ett personcentrerat förhållningssätt inom småbarnspedagogiken framkommer enligt forskning i föreståndarens mänskliga bemötande av arbetstagarna som individer, stödjandet av deras professionella tillväxt, stärkandet av teamsamhörighet, uppehållandet av en transparent kommunikationskultur samt av att föreståndaren uppehåller rollen av en lyhörd auktoritetsfigur. Då föreståndaren förmår att ställa sig i den andres situation samt bjuder på sig själv på personlig nivå, byggs en tillit i relationen mellan föreståndaren och den anställda. (Suominen 2023) Trots obalansen i maktkonstellationen byggs då förutsättningar för en asymmetrisk ömsesidighet (Kristensson Uggla 2014, s. 50-53; Ricouer 1992, s. 38).
Asymmetrisk ömsesidighet i den personcentrerade relationen mellan föreståndaren och medarbetaren baserar sig dock på ett förhållningssätt där uppskattning av den andre sker dubbelriktat och i ett partnerskap; såväl föreståndaren som arbetstagaren bör innehava färdigheter att förstå sig på den andres perspektiv, ta tillvara på varandras expertis och sträva till att bidra till ett gemensamt mål (Norberg 2020). Då personalens tro på de egna kunskaperna förstärks samt eget initiativ och självstyrning uppmuntras, drivs inklusion inom arbetsgemenskapen (Arbetshälsoinstitutet 2022; Parrila 2022, s. 4).

De personcentrerade ledarskapselementen som identifierats inom forskning visar sig bidra till personalens känslor av trygghet, hopp och gemenskap på arbetsplatsen, att få sin röst hörd, att känna sig värdefull, och att kunna förverkliga sig själv (Suominen 2023). Personalens välbefinnande i arbete påverkas av personcentrerade ledarskapselement således positivt på flera nivåer och ur ett holistiskt perspektiv (jmf. McMullen, m.fl. 2020, s. 335), vilket understryks även i arbetarskyddslagen (2022/738).

Hinder för ett personcentrerat förhållningssätt inom ledarskapet

I enlighet med den kontextuella ledarskapsteorin (Rytkönen 2019, s. 32-34) visar sig föreståndarskapet påverkas av flera nivåer i verksamhetsmiljön inom småbarnspedagogiken. Personcentrerade ledarskapselement eftersträvas av daghemsföreståndaren till en viss grad på personnivå och i mellanmänskliga relationer på enhetsnivå. Den organisatoriska, strukturella uppbyggnaden av föreståndarskapet ställer ändå hinder för förverkligandet av ett personcentrerat förhållningssätt; föreståndarens breda ansvarsområden påverkar såväl fysisk som emotionell närvaro, och upplevs enligt personalen som oroväckande, i och med att det pedagogiska och relationsmässiga ledarskapet blir bristande. (Suominen 2023)

Lagen om småbarnspedagogik (2018/540) förutsätter ett målinriktat och systematiskt ledande, utvecklande och utvärderande av småbarnspedagogikens innehåll. Den lyhörda auktoritetsfigurens vikt poängteras i allmänhet inom vetenskapen kring personalledning, där såväl transformativt som transaktionellt ledarskapsperspektiv förespråkas (Clegg, m.fl. 2019, s. 117-119; Seeck 2012, s. 354-357). Är föreståndarens arbetsmängd för vidsträckt blir det utmanande att hållas a jour angående allt som sker på de ledda enheterna, och det systematiska ledande som lagen för småbarnspedagogik förutsätter blir lidande. Då försvåras personalens möjligheter att ty sig till ledarens sakkunnighet, vilket även hindrar förutsättningarna för ett personcentrerat ledarskap. Ledaren har en viktig roll i personalens möjligheter att prestera i sina arbetsuppgifter på ett sunt sätt som uppehåller arbetsvälbefinnandet. Upplevs ledarskapet ändå som bristfälligt kan det försämra personalens arbetsvälbefinnande i form av känslan av att inte bli uppskattad som sitt unika själv, tudelade känslor kring relationen till föreståndaren, samt arbetsmoraliska dilemman. (Suominen 2023)

Konklusion

Trots att personcentrerat ledarskap inte är ett välkänt begrepp inom småbarnspedagogiken i Finland, framkommer flera personcentrerade ledarskapselement redan undermedvetet inom branschen. Därmed kan denna sorts ledarskapskultur redan påstås ha slagit rot. En aktiv och medveten implementering av personcentrerat ledarskap har således utrymme inom småbarnspedagogiken och kan ses som ett verktyg för utveckling av dess inklusiondrivande målsättningar (se Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022, s. 31; Parrila 2022).

Dock kan personcentrerat ledarskap inte förverkligas till fullo förrän dess strukturella hinder tas i beaktande på organisatorisk och institutionell nivå och strävas att förebyggas aktivt. För tillfället visar sig daghemsföreståndarnas arbetsmängd och arbetsbelastning ha en direkt inverkan på det personcentrerade förhållningssättet i ledarskapet, och därmed även en indirekt koppling till personalens arbetsvälbefinnande. Då dessa hindrande faktorer motverkas och personcentrerat ledarskap har möjlighet att frodas till sin fulla potential, kan personalens välbefinnande i arbete påstås påverkas positivt på flera olika nivåer. Detta ger förutsättningar för främjandet av personalens motivation att stanna kvar på eller söka sig till branschen, vilket bygger möjligheter för bekämpandet av personalbrist, förbättring av småbarnspedagogikens produktivitet och konkurrenskraft samt samhällets sociala hållbarhet.

Julia Suominen, Högre YH-studerande vid masterprogrammet Social- och hälsovårdstjänster för framtidens välfärdssamhälle
Åsa Rosengren, överlärare, akademin för masterutbildning och forskning, yrkeshögskolan Arcada
Ira Jeglinsky, överlärare, akademin för masterutbildning och forskning, yrkeshögskolan Arcada

Källor

Arbetarskyddslagen 2022/738. Tillgänglig: https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2002… Extern länk Hämtad: 18.5.2022

Arbetshälsoinstitutet, 2022, Työhyvinvointi ja työkyky. Tillgänglig https://www.ttl.fi/teemat/tyohyvinvoint… Extern länk Hämtad: 18.5.2022

Clegg, S. R., Kornberger, M., Pitsis, T. S. & Mount, M., 2019, Managing & Organizations. An Introduction to Theory and Practice, 5:e uppl., Sage, London.

Golnick, T. & Ilves, V., 2021, Opetusalan työolobarometri 2021. Tillgänglig https://www.oaj.fi/contentassets/14b569… Extern länk Hämtad 17.5.2022.

Korkmaz, A. V., Van Engen, M. L., Knappert, L. & Schalk, R. 2022. About and Beyond Leading Uniqueness and Belongingness: A Systematic Review of Inclusive Leadership Research, Human Resource Management Review, 32(4).

Kristensson Uggla, B., 2014, Personfilosofi – filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I: Ekman, I. (red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik, Liber, Stockholm. S. 21-68.

Lag om småbarnspedagogik 2018/540. Tillgänglig:
https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/201… Extern länk Hämtad: 19.5.2022

McMullen, M. B., Lee, M. S. C., McCormick, K. I. & Choi, J., 2020, Early Childhood Professional Well-Being as a Predictor of the Risk of Turnover in Child Care: A Matter of Quality. Journal of Research in Childhood Education, 34(3), s. 331-345.

Mork Rokstad, A. M., 2018, Se vem jag är! Personcentrerad vård vid demenssjukdom, Studentlitteratur, Lund.

Norberg, A., 2020, Vad och vem är personen i personcentrerad omvårdnad? I: Edvardsson, D. & Backman, A. (red.), Personcentrerad omvårdnad. I teori och praktik, 2:a uppl, Studentlitteratur, Lund. S. 31-46

OAJ, 2020, Undersökningsresultat om arbetsförhållandena inom utbildningssektorn. Tillgänglig https://www.oaj.fi/sv/var-bransch/arbet… Extern länk Hämtad: 11.9.2022.

OAJ, 2022, Opetusalan työolobarometri. Tillgänglig https://www.oaj.fi/arjessa/tyohyvinvoin… Extern länk Hämtad: 11.9.2022.

Parrila, S., 2022, Pedagoginen johtajuus. Tillgänglig: https://www.oph.fi/fi/johtaminen-varhai… Extern länk Hämtad: 24.10.2022.

Plas, J. M., 1996, Person-Centered Leadership. An American Approach to Participatory Management, Sage Publications, Thousand Oaks.

Ricoeur, P., 1992, Oneself as Another, The University of Chicago Press, Chicago.

Rytkönen, K., 2019, Palveleva johtajuus varhaiskasvatuksessa. Tammerfors universitets doktorsavhandlingar nr. 73. PunaMusta Oy Yliopistopaino, Tammerfors.

Seeck, H., 2012, Johtamisopit Suomessa. Taylorismista innovaatioteorioihin, 3:e uppl., Gaudeamus, Helsingfors.

Suominen, J., 2023, Personcentrerat ledarskap och dess inverkan på arbetsvälbefinnande inom småbarnspedagogiken, mastersarbete, Yrkeshögskolan Arcada. Tillgänglig: Theseus.

Utbildningsstyrelsen, 2022, Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sites/default/files/… Extern länk Hämtad: 22.10.2022.

Vikten av att ha ett hälsosamt förhållningssätt till sitt spelande

Att spela videospel är en av världens mest populära fritidsaktivitet, som utövas av ungefär 3,1 miljarder människor i världen (Exploding topics, 2023; ESA, 2021). Videospel är en skärmbaserad aktivitet som kan jämföras med andra typer av aktiviteter såsom att se på TV eller användning av en smarttelefon. Dessa typer av aktiviteter associeras med långa stillasittande perioder i människors vardag vilket i sin tur leder till fysisk inaktivitet (Tholl et.al. 2022).

Kategori: Publikation